Dyrare sophantering – men mycket går att göra

Sophanteringen blir dyrare i takt med att utsläppsmålen för koldioxid ska mötas. Men kostnaderna kan minska – genom ökad källsortering. Där har fastighetsnära insamling en stor betydelse, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi.

Snittkostnaden för värme, el, vatten, avlopp och avfall ligger på sex procent av förvaltningskostnaden för en ”Nils Holgersson” fastighet. Alltså det typhus som den rikstäckande Nils Holgersson Gruppen årligen använder för att redovisa fakta om prisnivåer för just detta. Det här är en kostnad som Ulf Wikström, hållbarhetschef på Stockholm Exergi, förutspår kommer att öka.

– Vi ser att kostnaderna för slutbehandling av restavfall, där vi ligger sist i kedjan, kommer att fördubblas på grund av olika styrmedel. Jag vill att alla ska förstå att generera mycket avfall och fossilt avfall är i direkt konflikt med klimatmålen och det kommer att bli dyrt. Det måste vi bemöta med åtgärder, säger han.

Styrmedel driver upp kostnader
De styrmedel som han pratar om är den skatt på förbränning av avfall som kom 2020. Där kostnadsnivån per ton restavfall är densamma oavsett om man bränner återvinningsbar plast eller förnybart träavfall.

Annat som påverkar priset är de utsläppsrätter som krävs för den fossila klimatpåverkande koldioxiden som bildas vid förbränning. För fastighetsägare finns det dock möjlighet att påverka dessa kostnader genom en ökad källsortering.

– Istället för att betala mer och mer för att fortsätta slänga fossilt avfall i soporna kan vi satsa på åtgärder och teknik som gör att vi minskar klimatpåverkan. Ur ett förvaltnings- och fastighetsperspektiv handlar det om att skapa en bra möjlighet för sina kunder att källsortera.

– Något som också i slutändan sänker kostnaderna för avfallshantering jämfört med om inget görs, fortsätter Ulf Wikström och räknar upp en rad saker så som fastighetsnära insamling med välskötta miljörum samt positiv återkoppling och information till hyresgästerna.

Plast den stora boven i dramat
När det gäller själva avfallet är det plast som ställer till störst problem. Det beror dels på att materialet tillverkas av olja och fossilgas vilket släpper ut mycket koldioxid och dels att det är en så liten del som återvinns. Enligt Naturvårdsverket är det bara 10 procent av de 1,7 miljoner ton plast som omhändertas årligen i Sverige som återanvänds.

Ulf Wikström menar att om plastförpackningar sorterades ut för återvinning så skulle utsläppen i Stockholm minska med 100 000 ton koldioxid per år.

Att sortera mer och bättre minskar kostnader
Stockholm Exergi gör flera saker för att minska utsläpp genom en ökad sortering. Som till exempel en eftersortering av avfall, en så kallad maskinell sortering där en rad avancerade tekniker med robotar och sensorer, som bygger på infrarött ljus och magneter, rensar bort metaller och annat ur hushållssopor. Ulf Wikström menar dock att man måste ”jobba med en bred palett” av åtgärder längs hela värdekedjan.

– Jag skulle vilja lägga plast till den kategorin med avfall som kräver särskilda åtgärder. Här behövs det incitament som skapar en efterfråga på återvunnen plast. Som gör det mer lönsamt att tillverka återvinningsbara produkter och som gör det möjligt att sortera fram det i våra system, säger Ulf Wikström och fortsätter:

– Vi måste ha bra information så att vi inte använder det kollektiva systemet fel. Till exempel att slänga elektronik i hushållssopor som inte är tillåtet eftersom det är miljöfarligt avfall. Det finns också många produkter som är sammansatta och omöjliga att separera och det måste man jobba med på en samhällsnivå, eftersom där har vi ju hamnat fel, redan från starten.

Koldioxidinfångning
På lång sikt ser hållbarhetschefen att det kommer behövas koldioxidrening även för avfallsbehandling om klimatmålen ska kunna nås.

– Om vi accepterar Klimatmålet så måste vi jobba proaktivt med att minimera avfall och mängderna fossilt i det. Vi kommer också behöva ha koldioxidinfångning, CCS, som ett sista reningssteg. Adderar vi koldioxidrening till den avfallsrening som vi redan har så kommer det att ta bort 90 procent av utsläppen, avslutar Ulf Wikström.

Råd till fastighetsägare om sopsortering

• Skapa förutsättningar för fastighetsnära insamling där det är möjligt med bra miljörum som är snygga och rena.
•  Informera de boende om hur man sorterar, varför man bör göra det och återkoppla resultaten.

Fakta om sopor och växthusgaser

• År 2020 var utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion 3,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 9 procent av de totala växthusgasutsläppen.
• Av detta står avfallsförbränningen för 80 procent och av detta beror merparten på att det förbränns plast.
• Avfallsbehandlingen orsakar ett koldioxidutsläpp på 325 000 ton per år. Det motsvarar Stockholms vägtrafik på ett halvår.
• 900 000 ton restavfall kommer till Stockholm Exergis anläggningar varje år för slutbehandling och energin återvinns som el och fjärrvärme.