Energibesparing och IMD Värme kan leda till energifattigdom

Införsel av individuell mätning av värme sätts in för att vi ska spara energi. Men det kan bli ojämnt fördelat, beroende på var i huset du bor. Risken finns att vi får ökad energifattigdom anser energiexpert Roland Jonsson.

Det verkar vara roligare att satsa på tillförsel av energislag än att energieffektivisera. Investerar man i solceller syns det men om man effektiviserar syns det inte. Alla energiöverenskommelser sedan 1970-talet har sett ganska lika ut – de har fokuserat på kraftslag.

Men! Det enklaste, snabbaste och billigaste sättet att snabbt resurseffektivisera är att använda elen smartare. Det är av stor vikt för ett hållbart energisystem.

Fördela kostnader på de boende
Trenden i Europa är att hyresgästen skall betala för tappvarmvatten och värme. Det förekommer även att kostnaden för sophämtningen fördelas ut efter antal boenden i huset.

Den 1 juli 2021 infördes krav på individuell mätning och debitering (IMD) för värme i befintliga flerbostadshus. IMD innebär att uppvärmning och tappvarmvatten mäts separat på lägenhetsnivå och att kostnaden separeras från varmhyran i flerbostadshus.

Individuell mätning och debitering tillämpas för el egentligen överallt. Lägenhetsinnehavaren har en egen elmätare som tillhandahålls av nätägaren. Nu börjar det bli vanligt med att fastighetsägaren monterar dit sina egna elmätare och fördelar sin elkostnad till hyresgästerna eller om det är en bostadsrättsförening. Man får se upp med effektkostnaden men det är ovanligt att man fördelar effektkostnaden.

Ojämn fördelning
Det har testats med IMD värme under lång tid i Sverige. På Sveriges VVS-museum visas utrustning för detta som är tillverkad på 1950-talet. Det kan fungera med IMD Värme om man har mycket dåligt isolerade hus och dålig ventilation. Bor man högst upp i en gavellägenhet så använder den mer energi än en lägenhet som ligger i mitten av huset.

Har man ett energieffektivt hus med modern ventilation FTX – vilket innebär frånluft och filtrerad, tempererad tilluft, inklusive energiåtervinning – så fungerar inte individuell mätning av värme. Detta beroende på att lägenheten värms eller kyls av ventilationsanläggningen. Radiatorerna värmer bara och då räcker inte mätning bara på radiatorerna. Skall man även mäta energianvändning i tilluften är det inte lönsamt.

Energi sparas inte om någon annan betalar
Incitamentet för att spara energi sett ur en fastighetsägares synvinkel är obefintligt om någon annan betalar för värmen. I detta fall är det hyresgästen eller den boende. Gör man en investering så får man ingen avkastning på investeringen. Visst kan man förhandla med Hyresgästföreningen för att lösa detta. Min uppfattning är att Hyresgästföreningen inte gillar kallhyra idag och det lär bli många och långa förhandlingar.

Energifattigdom
Något som det inte pratas om är så kallad energifattigdom. Man kan visa bra besparingar när man har infört IMD värme men det beror på att hyresgästen inte har råd att värma lägenheten.

Inom EU har det nära relaterade begreppet ”utsatta kunder” inkluderats i det energipolitiska regelverket. Här kan man se en tydlig synergi mellan mål om en trygg energiförsörjning och mål om att skydda ekonomiskt utsatta hushåll. Men det kan också finnas konflikter. Om stora ekonomiska resurser läggs på att undvika avbrott, inklusive att bygga redundans i produktions- och distributionssystemet, kan det leda till ökade systemkostnader som måste tas ut i form av ökade energipriser. Detta kan vara särskilt problematiskt för resurssvaga konsumenter.

Höga energipriser, låg inkomst och dåligt isolerade, fuktiga och ohälsosamma hem leder till ökad energifattigdom. Elpriserna har stigit markant i de flesta länder under det senaste årtiondet, vilket i kombination med den ekonomiska och finansiella krisen och låg energiprestanda i Europas byggnadsbestånd har lett till ökad oro för energifattigdom i Europa.

Cirka 11 % av EU:s befolkning – 54 miljoner européer – är drabbade av energifattigdom. Det är en stor samhällsutmaning, med direkt påverkan på hälsan.

Roland Jonsson,
energiexpert

Anekdot om att fördela kostnaderna rättvist

Ett intressant exempel på att man skall göra rätt för sig var i ett hus i Tyskland med ägarlägenheter. Hissen behövde renoveras och boende på trappa 1 menade att de inte skulle betala renoveringen av hissen eftersom de bara använde trappan. Hur lösta man nu detta? Med tysk ordning och reda så murade man igen hissdörren på våning 1 trappa. Saken var löst.

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega