Antalet vräkningar har ökat på senare år – även där barn är inblandade.
– Att bli av med sin bostad är alltid en tragisk händelse, säger Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
Men det finns arbetssätt som kan minska vräkningarna.

Tisdag morgon och förvaltarens vardagsfrågor rullar in. En vattenläcka, ett nytt projekt, service till hyresgäster, uthyrning av förråd. Men andra tankar stör – bolån, klimatet, folk som flyr?
Vad kan jag göra? Just det jag gör! Mitt jobb är en samhällsinsats.

Olov Lindgren har installerat så kallad blåljuskod i sina bostadsfastigheter. En unik portkod gör att polis och övrig räddningstjänst alltid kan ta sig in genom entrédörrar. En enkel insats som ökar hyresgästernas trygghet, enligt bolaget.

Fastighetsbranschen har under åren upplevts som konservativ och trög. Den har tjänat stora pengar och levt lite grann sitt eget liv, medan omgivningen har utvecklats. Det finns nog viss sanning i det, men nu händer det massor med saker i vår bransch.

Långsiktiga mål, hållbara fastigheter och tryggt boende. Ikano Bostad har en modell som gör deras bostadsområden lönsamma. Längre perspektiv, som även ger avkastning på kapitalet, gör dem till en god samhällsaktör, enligt fastighetsschefen.

Även om Heimstaden idag har få vräkningar sett till antalet bostäder under förvaltning, är varje vräkning ett tillkortakommande. Mot den bakgrunden har Heimstaden som första svenska bostadsfastighetsbolag lanserat en nollvision mot vräkningar 2030.

Trädflytt, växtväggar, Pandemins hjältar och muralmålningar. Med Stockholmshems egna fonder för klimatåtgärder och sociala satsningar kan medarbetarna göra verklighet av sina hållbara idéer. Under 2021 sjösattes ett 10-tal idéer som kommit från de anställda.

Tidiga insatser för unga är avgörande, säger Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon i Malmö. Med starkt fokus på social hållbarhet är hon övertygad om att satsningar på det är lönsamt – både ur bolagsekonomiskt och samhällsmässigt perspektiv.

Styrelsen i Stångåstaden har beslutat om förändringar i det befintliga bostadskösystemet. Man vill bland annat frigöra bostäder för ungdomar i åldern 18–24 år och införa rökfria konceptboenden i nyproduktion.

För att främja integrationen för nyanlända familjer har Kungälvsbostäder – som ett av de första bostadsbolagen i Sverige – tecknat ett lån för social hållbarhet.
Biytor och outnyttjade allmänna ytor har nu omvandlats till 20 marklägenheter.
– Genom att fördela bostäderna över hela vårt fastighetsbestånd bidrar vi till en snabbare integration, vilket jag tycker känns extra gott i hjärtat, säger Camilla Solbacken, ekonomichef på Kungälvsbostäder.