Allmännyttans ljudstörare skapar trygghet

Foto: Elyas Pasban

Tryggt boende är en viktig fråga. Tyvärr finns det problem med obehöriga som hänger i trapphus och portar och som är svårt att åtgärda. Men det kan vara slut på det nu – tack vare ett störande ljud.

Krister Bergh, Svenska Bostäder

– Teknologin som används är en dator inställd på att lyssna av frekvenser i spannet där vi människor gör något eller pratar. Man sätter ett tröskelvärde, som ger utslag om ljud från människor och röster pågår, exempelvis över 10 minuter. Då går ett ljud igång som är väldigt obehagligt och störande, säger Krister Bergh, säkerhetsstrateg på Svenska Bostäder.

Det han pratar om är en så kallad HP 19 som har börjat användas inom allmännyttan som alltså lyssnar av rörelse i allmänna utrymmen så som trapphus och portar i bostadshus.

HP19 är inte synlig utan utformad efter något annat i fastigheten. Exakt hur den kan ser ut vill varken Krister eller hans kollega Maria Deronius, säkerhetschef, på Stockholmshem, som också är uppfinningens ”moder”, avslöja.

Maria Deronius, Stockholmshem

– Det var irritationen eller nöden som drev på utvecklingen kan man säga. Moskitos var den första generationen ljudstörare som vi använde men de var inte smarta på samma sätt. De larmade på allt och vi lade helt ohemula summor på kabeldragning. Jag hade helt enkelt inte lust att låta bolaget betala 80 000–100 000 kr per trappuppgång för något som sedan skulle bli overksamt om produkten behövde flyttas, säger Maria Deronius.

Från idé till verktyg
Hon gick då till sin ”lyhörda leverantör” som hon kallar dem, och förklarade vad hon ville ha: något som var enkelt att sätta upp så att vanliga tekniker kunde göra det och som gick att ”gömma” i en fastighet.

De skulle också, till skillnad mot Moskitos, vars frekvens var inställd på att främst höra ungdomsröster, ha ett frekvensband för alla stämmor – inte bara ungdomars. Ett par veckor senare fanns en prototyp.

Vid det tillfället var Maria Deronius ”utlånad” till ett annat bostadsbolag där det fanns en problemfastighet.

– Personalen fick städa bort avföring varje morgon och det var kanyler och knivar. Jag sa att vi sätter in en och testar. Vi var oroliga för att ljudet skulle gå genom dörrar till de boende men det gjorde det inte. Efter en natt eller två så var problemet borta. Vi tänkte att det inte kunde vara så enkelt, att det måste röra sig om en tillfällighet, men de som störde kom inte tillbaka. Då förstod vi att vi hade en grej som var bra på riktigt, säger Maria Deronius.

Även Krister Bergh på Svenska Bostäder är lite förvånad över hur effektiva HP19 är.

– Vi ser att problematiken försvinner så otroligt fort när man använder HP19. Det låter på gränsen till löjligt hur bra det har fungerat. Jag känner bara till ett klagomål och det var när vi hade missat en nolla och skrivit att den skulle sätta igång efter 1 minut istället för 10, säger han.

De som stör försvinner
Frågan är då var den problemtyngda verksamheten tar vägen när den störs ut ur husen?
Krister Bergh och Maria Deronius säger att visst flyttar de som hänger i trapphusen någon annanstans vid ljudstörning, men att det ändå har en bra funktion eftersom en del av dem som stör försvinner vid varje omlokalisering.

– Folk har svårt att tro på den här ”quick fixen”. De är skeptiska och tror att vi bara flyttar problemet. Men i de områden där vi har monterat HP19 har de inte dragit till nästa port utan försvunnit. Men det är klart, vi löser inte samhällsproblemet. Därför har vi nu inlett Trygga trappan i samarbete med Polisen som omhändertar den sociala aspekten, säger hon.

Antalet kameror har minskat
En annan viktig aspekt som både Krister Bergh och Maria Deronius lyfter är användning av bostadsbolagens resurser genom att välja rätt åtgärd till varje problem.

Där kan en HP19 göra skillnad. Redan nu har till exempel antalet kameror minskat till förmån för ljudstörare. Därför ser de ett behov av att utveckla produkten.

– Vi jobbar med en leverantör som tacksamt nog sätter sin kund i fokus och är otroligt lyhörd för att utveckla produkten ytterligare. Vi jobbar bland annat med en variant som kan analysera utomhusmiljö. De nya generationerna har även kamera och andra funktioner. Dessutom tittar vi på en mindre modell som enbart analyserar och skickar statistik så rätt åtgärder kan sättas in enligt de uppmätta värdena. Vi ser att det behövs eftersom vårt uppdrag är att leverera ett tryggt och säkert boende till våra kunder. Då måste vi använda rätt verktyg för respektive problem, avslutar Maria Deronius.

Tips och råd för att öka trygghet och satsa på rätt insatser:

• Hitta rätt insats till rätt problembild. Det både löser problem och spar resurser.
• Krister Bergh som tidigare var officer tipsar om AMOGU-metoden: analys, metod, organisation, genomförande och utvärdering. ”Lägg ordentligt med tid i analysen för att se vad du ska göra för att komma åt problematiken så att rätt verktyg används”.
• Åtgärda det enkla som ökar tryggheten först. Stängs porten? Funkar låset? Är det nyckelbrickor ute och far?
• Nätverka. I branschen finns så mycket klokskap. Prata med varandra. Allmännyttan har en så stor plattform och kunskapsbank tack vare sitt stora bestånd och hjälper gärna till.

Text: Mari-Louise Paulson
redaktionen@forvaltarforum.se