Vad tycker Sveriges hyresgäster om sitt boende?

Varför är hyresgäster nöjda eller missnöjda? Svaren hittar du i en undersökning som genomförts av Digitaliseringsinitiativet på Sveriges Allmännytta.

Digitialiseringsinitiativet (DI) genomförde i våras en nationell undersökning för att testa om man med en semantisk analys kan få mer kunskap om hyresgästerna. Undersökningens resultat presenterats i rapporten ”Säg hej – Omvandla data till kundinsikter”.

Metoden som användes bygger bland annat på att ställa öppna frågor som inte låser svaren till vissa förutbestämda alternativ och att ställa följdfrågan ”varför”. Dessutom används maskininlärning och AI för att analysera svaren.

Frågorna skickades ut till ett representativt urval av svenskar som är hyresgäster i allmännyttiga eller privata fastigheter. Här kan du se hur hyresgästerna svarade:

Varför är hyresgäster nöjda?
Svaren visar att de flesta boende är nöjda med sin bostad. 76 procent är nöjda, 17 procent varken eller och 7 procent missnöjda.

När de nöjda förklarar varför de är nöjda svarar 24 procent att det beror på lägenhetens läge, 17 procent att det beror på låg hyra och 11 procent att det är lugnt och tryggt. Faktorer som inre standard nämns överhuvudtaget inte.

Varför är hyresgäster missnöjda?
De vanligaste förklaringarna till att boende är missnöjda är hög hyra (27 procent), grannproblematik (18 procent) och missnöje med hyresvärdens åtgärdande av fel och brister (13 procent).

Orsaken till missnöjdhet med grannarna är primärt lyhördheten, att grannar för oväsen följt av röklukt eller otrevliga grannar.

Varför är vissa mycket nöjda?
Andelen hyresgäster som svarade att de är nöjda med sitt boende är ungefär lika stor i storstädernas förortsområden (72 procent) som i resten av landet (76 procent).

Däremot är det stor skillnad när man ser på hur många som är ”mycket nöjda”. På landet är 50 procent mycket nöjda, medan det bara gäller 17 procent av hyresgästerna i de större förortsområdena.

Anledningarna till denna skillnad förklaras i rapporten av att det på landet är låg hyra, lugnt och tyst samt naturnära. Däremot spelar den upplevda tryggheten mindre roll.

Vilka hyresgäster är mest nöjda?
Undersökningen visar att nöjdheten påverkas av vilken sysselsättning hyresgästen har.

Mest nöjda är pensionärer där 44 procent var nöjda med sitt boende. Sedan följer sjukskrivna (30 procent), de som jobbar (28 procent), studenter (25 procent) och arbetslösa som var minst nöjda (23 procent).

Hur vill hyresgästerna öka tryggheten?
En tydlig trend genom hela undersökningen var att hyresgästerna nästan aldrig nämner att de känner sig otrygga. Inte ens i de mer utsatta förortsområdena framträder otrygghet.

När de boende fick frågan hur de skulle göra för att skapa en så trygg boendemiljö som möjligt blev de vanligaste svaren: grannsamverkan 17 procent, lås port och dörr 13 procent, bättre belysning 9 procent och kameror och bevakning 3 procent.

Vad är viktigast för att kunna bo kvar?
När hyresgästerna fick frågan ”Vad är allra viktigast för att du ska vilja/kunna bo kvar där du bor idag” blev det vanligaste svaret ekonomi/hyra.

Ekonomin är viktigast där hyrorna är högst. 36 procent av de som bor centralt i en större stad svarade att det är så, men bara 16 procent av de som bor ute på landet tyckte så.

Andra svar var inte alls lika vanliga, till exempel svarade 9 procent lugnt och tryggt, 6 procent grannar, 5 procent hälsa – trappor och 3 procent renovering och underhåll.

Hur viktigt är inflytande över boendet?
Nästan tre av fyra hyresgäster tycker att det är viktigt att ha inflytande över sitt boende och kunna påverka. Men färre än hälften anser att de får en chans att påverka.

De vanligaste anledningarna till att de boende anser det är viktigt med inflytande är ”Jag vill kunna påverka” (23%), ”För att trivas” (9%), ”För att jag betalar” (4%) samt att ”Det ger en känsla av trygghet” (2%).

Hur vill hyresgästerna ha information?
När hyresgästerna fick välja hur de vill ha information som rör deras boende svarade 44 procent ”papper i brevlådan” och 19 procent i trapphusets anslagstavla.

Det kan tyckas konstigt i vår digitala tidsålder, men berodde på att hyresgästerna tycker att papper i brevinkastet är den säkraste kanalen. Slutsatsen är att digitala kanaler måste bli lika enkla, säkra och tydliga som lappen i lådan innan fler vill ha information på det sättet.

Vad är viktigast för bra service?
Undersökningen visar att det som mest påverkar hur hyresgäster upplever servicen är hur snabbt bostadsbolag kan avhjälpa problem.

De flesta hyresgäster kom inte ihåg något tillfälle då de fick bra eller dålig service. Men bland de som kom ihåg ett sådant tillfälle svarade 30 procent av de nöjda snabb åtgärd och 20 procent av de missnöjda långsam åtgärd.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

Läs rapporten ”Säg hej – omvandla data till insikter”

 

Läs artikel om nytt sätt att jobba med kundundersökningar ”Fråga mindre – förstå mer”

 

Pilotprojektet ”Säg hej”

  • Digitaliseringsinitiativet (DI) genomförde undersökningen i samarbete med Parlametric AB i slutet av maj 2020.
  • På uppdrag av DI samlades svar in via digitala opinionspaneler från 1 534 personer som bor i hyresrätter (både privat och kommunalt ägda) idag.
  • Istället för att avgränsa frågorna till ett visst område valde DI att göra undersökningen bred och försöka få en helhetsbild av vad personer som bor i hyresrätt tycker om sitt boende.
  • Frågorna rörde boendet, grannarna, boendeinflytande, trygghet, fastighetsägarens roll samt dialogen med fastighetsägaren.
  • I undersökningen ställdes helt öppna frågor där svaret kan bli precis vad som helst.
  • Den genererade textmängden ger möjlighet till den semantiska analysen. Metoden låter respondenterna styra innehållet, man undviker flervalsalternativ och snäva frågeställningar, eftersom alla dessa faktorer kan påverka svaren så att undersökningsresultaten blir missvisande.
  • Målet med semantiska analyser är att ge ökad förståelse av människor och alltid på den enskilda individens villkor. Insamlingsmetoden är inkluderande då den både tillåter respondenten att stava fel och att svara på vilket språk som helst.

 

Digitaliseringsinitiativet

Sveriges Allmännyttas Digitaliseringsinitiativ (DI) är en satsning där 100 av allmännyttans bostadsbolag gått samman och särfinansierat en verksamhet som ska arbeta för att accelerera medlemsbolagens digitalisering. Initiativet inleddes augusti 2019 och pågår tre år.

 

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega