Foto: Adobe Stock
När 5G-nätverket blir mer utbrett kommer teknik och system att kopplas upp mot det. Men infrastrukturen måste byggas ut – även inuti fastigheter. Till följd av EU:s beslut att införa det nya NIS 2-direktivet ökar dessutom säkerhetskraven.
Bengt Simonsson, KTH
– Sverige ligger rätt långt ner på listan när det kommer till cybersäkerhet, på plats 41 av 160 undersökta länder i National Cyber Security Index (NCSI) 2021. Sverige delade position 41 med Paraguay och Slovenien. Vi tror att vi är duktiga på det – men det är vi inte, säger Bengt Simonsson, forskning- och marknadschef på Teknikmarknad, KTH.
En sektor som det nya direktivet kan slå hårt mot är fastighetsbranschen. Det gäller både befintligt fastighetsbestånd och nyproduktion.
Högre förväntningar på mottagning inomhus
I takt med att både mjuk- och hårdvara kopplas upp på nätet i allt större utsträckning behöver fastighetsägare hänga med, menar Bengt Simonsson.
– För att få plats med den här mobildatan i nätet ökar man frekvensen, och det är det som 5G är i grunden, man vill få plats med mer data per sekund. I Sverige bygger man hus som ska vara energitäta, vilket också orsakar att de inte släpper in radiovågor. Ju modernare hus man har, desto svårare blir det för radiovågor att ta sig in i byggnaden.
Inte bara mobiltelefoni
Det här påverkar både lokalhyresgäster och boende i hyresfastigheter, menar Bengt, och nämner saker som medicinska applikationer för patienter inom vård- och omsorg, patientdata i molnet, hologram och positionering.
– Därför kommer man att behöva se över uppkopplingen inomhus, säger Bengt Simonsson.
– 5G är inte bara mobiltelefoni, utan det är också sakernas internet. Man (fastighetsägarna) tänker att det bara handlar om en snabbare uppkoppling.
Högre krav från hyresgäster
Samtidigt belyser han att det inte kommer att beröra alla fastighetsägare. Mycket handlar om vad för typ av hyresgäster som huserar i fastigheterna. Vissa verksamheter, som till exempel myndigheter, vård och banksektorn tillhör enligt EU kategorin ”väsentliga entiteter”, vilket betyder att de lyder under ett större cybersäkerhetsansvar.
– Då kommer hyresgästen att ställa krav på fastighetsägaren när det kommer till cybersäkerheten och liknande. Man kommer inte kunna hålla kvar hyresgästen om man inte kan presentera en säker cybersäkerhetslösning inomhus.
Kort och gott betyder det nya NIS2-direktivet att man som fastighetsägare måste kunna erbjuda en viss standard på sin cybersäkerhet. Detta för att vissa typer av verksamheter ska kunna fortsätta husera i lokalerna.
Tekniska lösningen ännu inte på plats
Men exakt hur fastighetsbolagen ska hantera den tekniska utmaningen och de eventuella åtgärder som direktivet ställer på sektorn är inte solklart, menar Bengt Simonsson. De tekniska utmaningarna är många, samtidigt som viljan drar åt olika håll.
– Just nu sitter vi och diskuterar hur den tekniska lösningen ska se ut. Och där har operatörerna en lösning, men det är inte alla som vill ha det som operatörerna vill. Vi får se hur det blir, vi vet inte riktigt vart det där hamnar, säger Bengt.
Vem ska ha äga utrustningen
Han syftar bland annat på att fastighetsägare hellre äger, och kontrollerar, den utrustning som sitter inne i fastigheterna, vilket är förståeligt. Samtidigt är de stora operatörerna inte är lika villiga att släppa på kontrollen över sin utrustning.
– Men det kommer nog att lossna även om vi inte vet hur det kommer att se ut. Vi siktar på att ha en skiss klar i maj i år, säger Bengt Simonsson.
Hur upplever du att fastighetsägarna står i frågan?
– Vi upplever inte att fastighetsbolagen tar det här riktigt på allvar ännu. De flesta försöker undvika frågan, även om de inte kommer kunna göra det för alltid, säger Bengt Simonsson.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
