Partnertext från Stockholmshem

Störningsutredare – Stockholmshems tuffaste jobb?

De är viktiga trygghetsskapare. De kan en hel del om både juridik och diplomati. Deras jobb kräver lika delar empati och integritet – och en stor portion tålamod. Vi pratar om Stockholmshems störningsutredare.

”Hem ljuva hem”, ”Mitt hem är min borg”…
Vår bostad är en central och jätteviktig del för oss alla. Hemma vill vi känna oss trygga och slappna av. Där vill vi inte bli störda av barnspring 06.00 varje söndag, av grannen som spelar för hög musik eller bli oroliga för att vi inte känner igen våra grannar.

Det finns mycket som kan störa hemmets lugna vrå. Så mycket att Stockholmshem har en hel avdelning som bland annat tar hand om och utreder olika typer av störningar.

Linn Bernhardsson, Stockholmshem

Störningar, vanvård och hyra
Störningsutredarna tillhör den hyresjuridiska enheten tillsammans med tre hyresjurister och Linn Bernhardsson som är ansvarig för enheten.

– Varje år kan vi frigöra närmare 200 lägenheter till bostadskön på grund av vårt aktiva arbete mot oriktiga hyresförhållanden. Utredarna är en mycket viktig del i det arbetet, säger Linn.

Förutom störningar är betalärenden en prioriterad arbetsuppgift – att ha koll på att hyresgästerna betalar sin hyra. De jobbar också med oriktiga andrahandsuthyrningar, vanvård och med att förebygga vräkningar. Ofta hänger allt ihop.

”Vi gör detta tillsammans”
När någon av Stockholmshems 60 000 hyresgäster inte står ut så hör de av sig till kundtjänst eller förvaltningen. Under kvällar och nätter rycker störningsjouren ut.

– Varje morgon kollar vi störningsjourens ärenden från natten innan. Störningsjouren är en förutsättning för att kunna driva ärenden och starta en juridisk process, eftersom vi behöver bevis och underlag.

När en anmälan kommer in börjar utredarna jobba med ärendet. De ringer eller skickar brev som ett första steg. Ibland gör de hembesök, framför allt i vanvårdsärenden. Ofta i sällskap av kollegorna i förvaltningen.

– De kan sina områden och hyresgäster – det samarbetet är guld. De kollar med sina ögon och vi med våra, det ger en komplett bild.

Vilka reaktioner får ni?
– Det är spridda skurar. Några har haft kontakt med myndigheter i alla tider och blir inte förvånade. Andra blir jätteskärrade, en del säger faktiskt ”tack, vad bra att ni finns”. Och så finns det de som blir stötta och undrar om de ska behöva tassa på tå resten av livet.

Förutom allmänt störiga grannar kan anmälningarna handla om våld och hot, vanvård eller otillåten andrahandsuthyrning.

Varje år får Stockholmshem cirka 400 tips om det sistnämnda. Ungefär hälften klaras upp genom att hyresgästen ger tillbaka kontraktet. Resterande tar ibland flera år att driva i Hyresnämnden eller hovrätten. Men de har tålamod, bolaget är faktiskt bäst i klassen vad gäller polisanmälningar.

Madrassuthyrning
När de misstänker att någon hyr ut i andra hand utan lov, börjar ett större pusslande med koll av förstahandshyresgästen och vilka som bor i lägenheten.

Som när det var uppenbart att förstahandshyresgästen bodde i ett radhus som hen äger. Utredarna åkte till lägenheten och knackade på, blev insläppta och kunde fota åtta sängar (ofta handlar det om så kallad madrassuthyrning). Med tydliga bevis kontaktade de förstahandshyresgästen och Stockholmshem fick tillbaka kontraktet.

”Vi kan inte vräka någon hur som helst”
Att bli av med sin bostad kan få stora konsekvenser. Som allmännyttigt bostadsbolag har Stockholmshem ett ansvar att arbeta förebyggande mot vräkningar.

– Vi har också ett besittningsskydd i Sverige som innebär att vi inte kan vräka någon hur som helst. Du förlorar inte din bostad om du är sen med hyran en gång.

Ibland kan hyresgästen ha bakomliggande problem som psykisk ohälsa eller missbruk. Då kopplar utredarna in socialtjänsten, ett viktigt samarbete för att hyresgästen ska ha chans att rädda sitt kontrakt. I stadsdelar där bolaget har många lägenheter har teamet avstämningar med socialtjänsten varje månad.

– Vi har många solskenshistorier, där hyresgästen fått hjälp och kunnat bo kvar. Om vi lyckas arbeta förebyggande är det bra både för hyresgästen, stadsdelsförvaltningen och oss. Men också för oss finns så klart en gräns.

Det är när de trots allt behöver säga upp en hyresgäst som jurist-kollegorna kopplas in. Som bolagsjuristen säger till utredarna; ”Tänk att du är polisen och våra hyresjurister är åklagaren. Du utreder och de drar ärendet vidare om det behövs”.

Stockholmhems tuffaste jobb
Chefen på Störningsjouren sa en gång att ni har bolagets tuffaste jobb. Vad tror ni han menar med det?

– Vi tycker att störningsjouren har ett tuffare jobb, de åker ju ut akut och har ingen aning om vem de träffar. Ibland kan de komma in i en lägenhet fylld med skräp och bara små gångar att gå på eller en pundarkvart med uppbrutet golv. Vi kan förbereda oss på ett annat sätt.

De menar att de ständigt återkommande störningarna är tuffare; rökning på balkongen och fimpar på gården, barnspring och bankandet vi inte kan lokalisera.

– Många har väldigt höga förväntningar på vad vi kan göra och tror att vi kan vräka en granne som röker på balkongen. Men det kan vi inte enligt hyreslagen.

Mycket tid går därför åt till att förklara för den som anmäler hur allt fungerar. Att Stockholmshem inte är poliser och utreder brott, att hyreslagen har en hög ribba för vad som är en störning och hur den juridiska processen funkar.

– Det är en svår balansgång – störningar får ju inte ske på bekostnad av de andra hyresgästerna som sköter sig. De som anmäler blir sällan nöjda och det är frustrerande.

Konfliktlösare och människokännare
Att medla i grannkonflikter är ganska vanligt och tar både mycket tid och energi.

– Att hyresgäster är arga på varandra är inte tillräckligt för oss att agera på. Konflikterna blir personliga, vi har en som har pågått sedan 2017. Då gäller det att ta ett steg tillbaka och lyssna in båda sidor. Att förstå vad som är en konflikt och vad som är en störning.

Våra utredare har kontakt med människor på alla samhällsnivåer och det gäller att anpassa sig.

Hur ska den idealiska störningsutredaren vara?
– Juridiskt bevandrad och ha pondus. Vi behöver visa att de kan lita på oss och att vi gör det vi ska – det hjälper mycket i kommunikationen. Hög integritet är viktigt, du måste agera proffsigt samtidigt som du visar empati. Och så bör du ha mycket tålamod.

Vräkning av barnfamiljer, hur fungerar det?

– En viktig del i vårt arbete är att jobba vräkningsförebyggande, det är ett ägardirektiv ifrån staden. Familjer med minderåriga barn prioriteras. Ingen vill att en barnfamilj blir av med sin bostad, därför betalar socialtjänsten oftast familjens hyresskuld, säger Linn Bernhardsson på Stockholmshem och fortsätter:

– Kronofogdens statistik stämmer inte med vår. Förra året visar deras att vi vräkte 17 barnfamiljer, den korrekta siffran är noll. Varför? Det kan exempelvis röra sig om en avhysning på grund av otillåten andrahandsuthyrning och där saknar vi ofta kännedom om att det alls bor barn på adressen. Men när kronofogden knackar och ser att det finns barn där, registreras det som avhysning av en barnfamilj. Det kan också vara så att både vi och socialtjänsten vet att barn inte längre bor på adressen av olika anledningar, men de är ändå folkbokförda där. Då registrerar kronofogden det också som avhysning av en barnfamilj.

 

Så här jobbar störningsutredarna

  • Ärenden kommer oftast från störningsjouren, kundtjänst och förvaltningen.
  • Beroende på ärendets karaktär ringer utredarna antingen upp den som anklagats för att vara störande eller skickar ett varningsbrev light, till exempel: ”Hej, vi har hört att du stör din granne genom att spela musik efter 22. Ring mig när du får detta brev…”. I de allra flesta fall löser det problemet.
  • Om störningarna fortsätter eller vid allvarligare förseelser, går hyresjuridiska in och skickar en anmodan om att vidta rättelse. En anmodan är ett juridiskt bindande dokument, ett skarpt varningsbrev. Har man fått ett sådant och inte vidtar rättelse startar den juridiska processen.
  • Vid vissa särskilt allvarliga förseelser kan man också säga upp hyresavtalet utan tidigare anmodan, det görs i samråd med hyresjurist.

 

Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB

Inköpsportal - tipsa en kollega