På råttjakt med illern Kanel

Mona Ghalayini på QDD med illrarna Kanel och Salsa. Mona har jobbat med lus- och råtthundar i tio år, och såg för något år sedan ett klipp på nätet med en man som hade minkar till hjälp i råttfångande. Idén om att använda familjens illrar föddes. Bild ner till hö: Bianca lyser med ficklampa och spegel i ett intressant hål. Lykka och Loppan flockas förväntansfullt.

Stockholmshem testar något nytt: illrar och hundar som jagar råttor tillsammans. Alltså helt giftfri råttbekämpning. Men funkar det?

Chantelle Small, Stockholmshem

Chantelle Small är skadedjursexpert hos Stockholmshem och förekommer hos Förvaltarforum med sina Expertsvar. Det Chantelle inte vet om vägglöss, kackerlackor och råttor är inte värt att veta. Och när det dyker upp något nytt på skadedjursbekämpningsmarknaden är Chantelle gärna först på bollen i sin iver att hålla våra hus och områden fria från ohyra.

Ett exempel är kiselpulver bakom lister mot löss. Eller det här med att fånga råttor med hjälp av illrar och hundar. Det är något som sökhundsföretaget Quality Detection Dogs (QDD) är först ut med i Sverige.

– Jag har ju världens bästa jobb som får testa sånt här! Jag såg på LinkedIn att Mona Ghalayini på QDD börjat med illrar och ville genast testa. Men när jag kollade intresset med kollegor i förvaltningen trodde en del att det var ett aprilskämt, skrattar Chantelle.

En kollega nappade och en mulen aprilmorgon hoppar två påfallande entusiastiska jaktcockerspanielsystrar ut ur QDD:s skåpbilar vid en fastighet i Hässelby Strand. Loppan och Lykka skuttar runt ivrigt och det tar inte många sekunder innan de markerar råttbon.

– Det som gör hundarna extra effektiva är att de bara reagerar på aktiva bon med råttor i. Om råttorna flyttat bryr sig hunden inte om hålen, säger Chantelle.

Inga illrar på rymmen, tack
Efter en rekognotionsrunda är det dags för det vi alla väntat på. Illrarna! Mona och hennes kollega Bianca förbereder omsorgsfullt området där de flesta bona verkar finnas. De sätter upp staket och täpper till varje hål. För illrarna är inte så tama att de går att ropa in. De kan få korn på friheten och sticka. Eller så hittar de en mysig håla och lägger sig och vilar.

– När vi var i Malmö stod jag fyra timmar och väntade på att den ena illern skulle komma upp. Hon tog sig en tupplur där nere och jag fick inte upp henne. Jag kunde ju inte lämna henne mitt i stan, så det var bara att vänta, berättar Mona.

När illrarna Kanel och Salsa släpps ut i det inhägnade området beter de sig som illrar gör mest. Nosar runt, tumlar om varandra, kikar ner i råttgångar och tar en tur tillbaka in i transportburen som står där för att de ska känna sig trygga. Och så försvinner de båda ner i varsitt hål. Loppan skäller ivrigt.

Rätt som det är dyker en råtta upp ur ett annat hål. Loppan hugger kvickt råttan över ryggen och skakar den tills den är död.

– Alla djur agerar utifrån sin instinkt. Illrar är naturliga fiender till råttor och äter gärna råttungar, så de har inget emot att ge sig ner i gångar som luktar råtta, säger Mona. Och det är faktiskt inte så svårt att träna en hund att jaga råttor. Det här är jakthundar som älskar att jaga och de lär sig främst av varandra.

Effektiv metod som inte passar överallt
Metoden passar inte överallt. Det är bra om råttorna håller till på ett område som är relativt enkelt att stängsla in. Och för att hundarna och illrarna ska kunna samarbeta effektivt kan utemiljön behöva förberedas lite. Buskar behöver ibland klippas ner så att hundförarna och hundarna kommer åt, och det fungerar inte där det finns marktäckare som murgröna. Då springer råttorna bara under grönskan och hundarna kommer inte åt dem. Sedan får man räkna med att jorden kan bli lite ”uppluckrad” av ivriga hundar.

Och vad blev resultatet från dagen? Tyvärr bara en råtta. Monas bedömning var att råttsamhället klumpade ihop sig och ”täppte till” gångarna för illrarna.

Chantelle är ändå nöjd:
– Som alla vet är det svårt att få några garantier när det gäller skadedjursbekämpning. Råttor är väldigt intelligenta djur som vet att undvika fällor och gift. Det gör det både tidskrävande och farligt, för vi vill inte lägga ut gift i miljöer där småbarn och husdjur riskerar att få i sig det. Det här testet kostade 6 000 kr för en halvdag och jag tycker att det var lyckat. Jag ser gärna att Mona och QDD kommer tillbaka till oss igen, säger Chantelle.