Innovationer hjälper Rocklunda Fastigheter att nå klimatmål

Rocklunda i Västerås har satt målet att bli Skandinaviens största klimatpositiva idrottsområde till år 2030. De är på god väg. Halverad värmenota på sex år, solcellspaneler i megawatt-storlek och gps-styrda linjeringsrobotar är några lösningar.

På det 60 hektar stora området längs E18 utövas över 20 idrotter med gräsytor, anläggningar och byggnader som hör till. Det är verksamhet mellan klockan 07–22 i princip alla dagar på året. I arenorna arrangeras utöver träningar och matcher även konserter, mässor och idrottscuper och Rocklunda lockar cirka 2 miljoner besökare om året.

Rocklunda Fastigheter ägs och förvaltas av Arvid Svensson Invest och Björn Sandvall är teknisk chef på bolaget. Han rekryterades 2016 för att ta hand om energifrågor men uppdraget utvecklades till ett arbete med mer helikopterseende och han ansvarar nu för det övergripande hållbarhetsarbetet.

– Vi ville vara en del av lösningen och inte en del av problemet, därför satte vi upp målet om att vi ska vara klimatpositiva till år 2030, säger han.

Berätta om hur Rocklunda används!
– Många av våra byggnader är väldigt speciella, det är inte kontor med statisk verksamhet. Vår bandyarena är ett bra exempel. På våren kan det till exempel vara olika mässor och andra event i rumstemperatur, efter midsommar blir den en kall arena med is och bandyspel från morgon till kväll. I september kommer det in en bilmässa, då ska vi på kort tid ställa om arenan från kall till en varm med trägolv som täcker isen.

– Vi kan ha väldigt korta ställtider. Det är bandyträningar fram till torsdag kväll, sedan bygger vi trägolv och värmer upp för en konsert i rumstemperatur på lördag kväll. På söndag är det rivet och klart och man tränar bandy igen i normal bandytemperatur. Isen ligger hela tiden kvar under trägolvet.

Ni förvaltar många och tekniskt avancerade byggnader, vad är utmaningen i det?
– Ja, vi har teknikintensiva byggnader med kraftfulla energisystem, bland annat spolar vi 20 000 kvm konstfrusen is mitt i sommaren. Gör man det fel så blir det stor effekt på energikostnaderna. Vi har tio arenor och flertalet av dem delar elnätsanslutning och fjärrvärmeabonnemang. Det gäller att ha koll på hur de jobbar mot varandra, så att inte någon överskrider våra abonnerade effekter.

Vad har ni för lösning för att effektivisera driften?
– Digitalisering är en given väg, att koppla upp och ta hjälp av modern teknik. Vi började med det när jag kom in, 2016, och har bytt ut och moderniserat gamla system. 98 % är numera uppkopplat.

Finns det svårigheter med digitaliseringen?
– Vår utmaning är att vi är en liten organisation, vi har bara två drifttekniker på våra 60 hektar mark och 70 000 kvadratmeter byggnad. Nu driver vi ett projekt, Rocklunda 2.0, där vi ska bli mindre personberoende och få styrsystemen att jobba för oss i stället. Vi hinner inte titta och kontrollera alla driftbilder utan ska hitta parametrar och situationer i systemet som varnar när något börjar gå fel. Vi samarbetar med Siemens energi- och styrexperter som utvecklar programvaran utifrån våra kunskaper och behov.

Vilka åtgärder är du stolt över att ni har åstadkommit på Rocklunda?
– Det är energioptimeringen och vår solcellssatsning! I hockeyarenan har vi till exempel halverat mängden fjärrvärmeanvändning med en fantastisk driftoptimering. Den drog tidigare 2 GWh, nu är den nere på hälften. Våra sex solcellsanläggningar producerar närmare 1 GWh och sommartid är vi i princip självförsörjande under de ljusa timmarna.

Ni utför egen lokal klimatkompensation i form av biokol, berätta om det!
– Biokol tillverkas genom en pyrolys-process där växter hettas upp i syrefattig miljö. Resultatet blir ett material som kan pressas ihop till porösa pellets. Man binder alltså in växternas kol i materialet. Vi gräver sedan ner biokolet i våra naturgräsplaner där det binder näring och vatten. Det blir som ”batterier” i marken. Vi vattnar och gödslar mindre och gräset återhämtar sig bättre och tål mera användning. Man tror nästan det är en bluff men det fungerar! Framtidsvisionen är att vi gör en naturgräsplan om året till lokal kolsänka.

Ni har även tagit in innovativa lösningar, berätta mer!
– Ja, vi har till exempel duschar från Orbital Systems på vårt Friskis och Svettis. Det är avancerade duschar med rymdteknik som återcirkulerar och momentanrenar duschvattnet, vilket sparar stora mängder vatten åt oss. Jag läste tidigt om det i Ny teknik, de var då i utvecklingsfasen så vi lät dem använda ett av våra omklädningsrum som testbädd. Vi gillar att gå in i tidiga skeden hos leverantörer och stötta dem i deras utveckling. Vi har nu även installerat 21 Orbital-duschar i vår nya stugby i Rocklunda där vi vill att besökarna ska kunna använda vatten ansvarsfullt.

Er satellitstyrda linjeringsrobot, ingår den i ert hållbarhetsarbete också?
– Ja, från början var det just hållbarhet som var drivkraften för att ta in den. Vi hade två bensindrivna fyrhjulingar som gjorde linjeringarna på vårt tjugotal naturgräsplaner. Det blev mycket utsläpp och kostnader för reparationer, bränsle och färg. När de skulle förnyas, ville vi inte bara byta ut dem mot nya utan tänkte helt nytt i stället och hittade då en GPS-styrd linjeringsrobot, ”Linus på Linjen”, som kan linjera en 100-meters sidlinje med 1 centimeters noggrannhet. Den precisionen hade vi inte när vi linjerade för hand.

Vad gör roboten som är ”hållbart”?
– Vårt gräs växer väldigt intensivt och vi klipper varje dag, vilket gör att linjerna klipps bort efter några dagar. Tidigare har vi varit tvungna att linjera flera gånger i veckan för att inte ”tappa” linjerna. Eftersom vi har mappat in alla planer i kartor mot gps:en vet vi nu exakt var vi ska linjera och kan i stället låta det vara olinjerat under sommaruppehållet när planerna inte används. Det sparar tonvis med färg, mycket pengar, bensin och frigör dessutom tid. Vaktmästaren trycker nu i gång roboten och kan sedan gå och inspektera mål, avbytarbås eller till exempel städa runt planen samtidigt som roboten linjerar.

– Att inte använda fossila bränslen är ett av våra etappmål. Linjeringsroboten är ett bra steg på vägen och vi har dessutom även två gräsklipparrobotar men vi begränsas tyvärr av tekniken, det finns helt enkelt inte nog stora fossilfria klippare och traktorer på marknaden ännu. 

Ni gör mycket bra men ni har också fått kritik för er ledbelysta solpanel, eller hur?
– Vi har en solcellsanläggning på bandyarenans fasad som vetter mot E18. Vi var tidigt ute med att använda semitransparenta solpaneler och såg en möjlighet att göra något kul med belysning bakom. När det är match belyser vi med lagets färger och vi kan publicera budskap som vikten av jämlikhet genom att ha regnbågsflaggan som standard. Alla är välkomna till Rocklunda, var de än kommer ifrån och vem de än håller i handen. Vi stöttar även Unicefs arbete och belyser arenan med deras blå färg några tillfällen varje år för att uppmärksamma deras viktiga arbete med bland annat barnkonventionen.

– Folk har kritiserat att vi belyser solpaneler, att det motverkar syftet, ”ni ska ju producera energi och använda mindre el”. Men den led-belysningen drar ungefär lika mycket energi som en dammsugare och vi anser att budskapen vi publicerar är värd den energimängden.

Ni arbetar med hållbarhet internt, hur arbetar ni för att påverka era leverantörer?
– Vi försöker bland mycket annat få till fossilfria avtal. Det har varit ett av våra prioriterade mål i två år. Elbilar löser inte alla problem men är en symbolfråga och visar hur aktiva leverantörerna själva är i sitt hållbarhetsarbete. Sedan 2019 har jag alltid frågat våra leverantörer på varje möte när de börjar byta ut sin fordonspark till fossilfria bilar. Det har varit jättesvårt, de har inte förstått. Men till slut hittade vi två modiga entreprenörer, där vi skrivit in i avtalet att de inte åker till oss dieseldrivet. De är nu en murbräcka. Vem blir nummer tre?

– Hittills är det en morot från vår sida men fossilfria transporter till oss är snart ett krav.

Vad måste ni göra mer för att nå ert klimatmål?
– Vi behöver bygga ännu mer solceller och ta bort alla dieseldrivna motorer. Vi är begränsade av att det inte finns batteridrivna gräsklippare som fungerar på våra stora ytor. Vi söker kraftfulla el- eller vätgasdrivna maskiner. Vi gör också utredningar i att kunna använda sol för att producera vätgas. Det finns många idéer och visioner. Men vi är också i händerna på våra hyresgäster och Västerås stad som vill ha is på sommaren och uppvärmd fotbollsplan på vintern. Det är vi satta att driva och utifrån det arbetar vi.

När tror du att ni är i mål?
– Vi har startat en utvecklingsresa utan slut där vi höjer ribban allt eftersom vi lär oss mer och mer om vad äkta hållbarhetsarbete innebär.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB

Inköpsportal - tipsa en kollega