Vasakronan och Öbo berättar om hur du kan dela el

Ulf Näslund, Vasakronan och Jonas Tannerstad, Öbo. Foto på Ulf Näslund: Gustav Kaiser


Från 1 januari i år finns nya regelundantag som gör det möjligt att dela el mellan byggnader. Men det finns frågetecken att räta ut. Trots det har några fastighetsbolag redan ”tjuvstartat”. Läs mer om deras erfarenheter.

Den första januari i år öppnades möjligheten att bygga lokala elnät för delning av el – mellan byggnader. En positiv nyhet där solelsproduktion och -delning skulle kunna få ett uppsving. Men det råder fortfarande oklarheter kring hur det ska gå till.

– När vi tog del av förändringarna kände vi att det behövdes någon form av vägledning eller tolkning, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

Vad du som fastighetsägare kan göra
Fastighetsägarna Sverige har därför tillsammans med Svensk Solenergi och Solelkommissionen tagit fram ett dokument som tolkar de nya reglerna och beskriver vad som är möjligt, och inte möjligt, att genomföra.

Det du som fastighetsägare kan göra är att till exempel ansöka om ett bindande besked om undantag från kravet på nätkoncession. Det gör du hos Energimarknadsinspektionen. Dessutom bör du ta i beaktan de skatter som finns och moms som ska betalas när du producerar och säljer el mellan fastigheter.

Två fastighetsbolag som redan börjat
Även om förordningar är nya finns det de som redan har börjat arbetet med att dela el! Tidigare i år arrangerade Fastighetsägarna ett seminarium dit Ulf Näslund på Vasakronan och Jonas Tannerstad från Öbo var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter.

För Vasakronans del har de redan implementerat det i en fastighet på Uppsala Campus. Öbo, däremot, är med i ett projekt som just nu håller på att projekteras där flera olika aktörer samverkar för att få ett gemensamt elnät i det nya bostadsområdet Tamarinden i Örebro.

Bäst ekonomi i att använda elen själv
Ulf Näslund berättar om Uppsala Science Park där Vasakronan har 20 byggnader inom samma område. Fyra av dessa är hopbyggda med kulvertar och har solceller på taken. Vasakronan kunde notera att de under samma timme hade både underskott och överskott på el, det vill säga både sålde och köpte el till dessa hus. Det berodde på att vissa maskiner i byggnaderna inte gick i fullt tempo hela tiden.

– Den bästa ekonomin är att använda all el själv – det betalar sig bäst. Därför var vår målsättning att öka egenanvändning av producerad el, berättar Ulf Näslund.

Flera motiv till sammankoppling
Det fjärde huset (hus A i hans presentation) är en liten byggnad till golvytan men det har en stor takyta. Ulf Näslund konstaterar att hade de fyllt det taket med solceller hade det blivit överproduktion av el och det var de inte intresserade av.

– Men om vi kunde koppla ihop det med en större byggnad bredvid, kunde vi bygga en större solcellsanläggning med förnyelsebar elförsörjning.

Andra motiv till att koppla samman byggnaderna i ett gemensamt elnät var att kunna anpassa sig mot nätkostnader, kapa effekttoppar och utnyttja elflex. Det vill säga att på längre sikt göra det möjligt att flytta el med hjälp av batterier.

Obruten el
För att el från solceller ska kunna användas i fastigheter används en så kallad växelriktare som omvandlar likströmmen, som solcellerna producerar, till växelström. Växelriktaren omvandlar sedan växelström till likström igen för att kunna användas inomhus till belysning, apparatur och ventilationsaggregat.

– Vi var intresserade av att använda elen obruten, från solcellerna ut till förbrukning. Vi ville slippa omvandling från likström till växelström och sedan tillbaka igen. Med hjälp av teknik från Ferroamp har Hus A en sådan lösning. De andre tre byggnaderna har hubbar med AC och DC som omvandlar elen två gånger för att komma ut som likström igen. Hade vi byggt idag skulle vi byggt allt som i hus A, berättar Ulf Näslund.

Låg kunskap om likström
En insikt som man fick i detta projekt är hur låg kunskapen om likström är hos konsulter och installatörer.

– Det finns ett kunskapsglapp, det är få som har jobbat med likström. Nackdelen är att man kan få kraftiga ljusbågar vid brytning av likström, till skillnad mot när man i vanliga fall arbetar med växelström. Dessutom finns ett begränsat urval av installationsmaterial – produkter som är klassade och godkända för likström.

Energilagring med batteri
Vasakronan går nu vidare i projektet och planerar för energilagring i batterier. Man har beställt ett batteri som ska driftsättas i mars i en annan byggnad som de just bygger. Faller det väl ut där kommer de att ansluta batteri även här.

– Kostnaderna har gått ner rejält på batterier samtidigt som det finns möjlighet att få intäkter på batterierna genom att vara med i stödtjänstmarknader; som i Uppsalas fall är Cordinet, berättar Ulf Näslund och fortsätter:

– Det kvarstår att utnyttja effekttoppar och elflex. Ihop med energilagring kommer vi att kunna jobba mycket med att flytta energi över dygnet, lagra in överskott och använda den senare.

På frågan hur Vasakronan kunde genomföra detta redan innan den nya regeländringen, från första januari i år, svarar han att de utnyttjade det så kallade 22 A-undantaget; att man kunde länka ihop elektriska produktionsanläggningar i ett gemensamt nät eftersom byggnaderna är sammanbyggda med varandra via kulvertarna. De hade också ett så kallat Campusundantag.

Öbo i samverkansprojekt
Efter Ulf Näslunds presentation berättar Jonas Tannerstad, från Öbo, om nybyggnadsprojektet Tamarinden i Örebro. Det är ett samverkansprojekt där Örebro kommun har bedrivit en ”modig” markangivningsprocess, som Tannerstad uttrycker det.

Tamarinden har fem byggherrar som totalt ska bygga 700 lägenheter och verksamhetslokaler. Det är Tornet, Friendly Building, Magnolia, Serneke och Öbo. Med i projektet är även E-on som står som koncessionär, den som har tillstånd att bygga elnätet. Det ska bli ett område där man producerar, lagrar och delar energi inom området och avlastar det överliggande nätet.

– Det här startade innan den nya förordningen kom men med förhoppning om att den skulle göra det. Plan B, om den inte kom, var att E-on som elkoncessionär skulle bygga ledningen.

Brant lärkurva
I detta projekt är det mesta nytt och Jonas Tannerstad beskriver att alla aktörer är inne i en brant lärkurva där de måste lösa saker tillsammans och utveckla en gemensam marknadsmodell.

– Vi har bland annat bildat en energisamverkansgrupp där vi hanterar frågor och tar gemensamma principbeslut om värme, el och kyla.

Noga förstudier
I en förstudie använde man en förenklad digital tvilling till Tamarindens 700 lägenheter där man mätte deras elanvändning i ett varaktighetsdiagram. Man mätte basbehov och dygnsvariation. Det gav en bild av vad det innebär att addera solceller, vilka möjligheter till lagring och delning som finns.

– Vi kan förse området med möjligheten att öka elanvändning, hantera effekter och delta i flexibilitetstjänster på ett sätt som aldrig gjorts innan. Förhoppningen är att kunna optimera och även aggregera fastigheterna ihop, för att ge hela området nya förmågor.

Elbilen bidrar med el
Bland dessa nya förmågor anger Jonas Tannerstad fastigheternas möjlighet att införliva elbilen i energisystemet, tack vare V2G (Vehicle to Grid), tekniken som innebär att elbilar laddas från elnätet men att de också kan ge energi tillbaka.

– Fastighetens anslutna elbilar kan hjälpa till att lastbalansera. Området ska kunna bistå det lokala elnätet genom att skicka ut energi, beroende på behov. Det är viktigt att husen inte bara är en slutanvändare utan en aktiv del i energisystemet, anser Jonas Tannestad.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

Dela el

Läs mer om hur du som fastighetsägare kan dela el och se hela seminariet här.

Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB

Inköpsportal - tipsa en kollega