Nytt forskningsprojekt för framtidens co-living

Akademiska Hus och en rad andra branschaktörer startar ett stort samverkansprojekt för att ta reda på hur framtidens delade boende ska utformas på bästa sätt.

Tillsammans med HSB Living Lab, KTH Live-In Lab och en rad branschkollegor drar Akademiska Hus igång ett omfattande samverkansprojekt för att få svar på hur vi i framtiden ska utforma olika former av delat boende så att de blir så hållbara som möjligt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

Genom mer kollektiva levnadssätt och boendemiljöer kan vinsterna bli många både för den enskilde individen och samhället i stort, inte minst vad gäller minskad klimatpåverkan när färre resurser och funktioner kan nyttjas smartare av fler.

Men delat boende, eller så kallat co-living, kan göras på många olika sätt och med varierad effektivitets- och trivselgrad. Akademiska Hus vill nu få svar på vilket det mest optimala sättet är. Med sig i innovationsprojektet har bolaget de två levande laboratorierna som forskar om just framtidens hållbara boende.

Hållbart, socialt och effektivt
– Co-living är ett intressant område som vi gärna vill lära oss mer om. Det adresserar viktiga samhällsfrågor som hur vi kan bo mer hållbart i framtidens städer när urbaniseringen ökar. Den här typen av delade boenden kan också bli ett sätt att motverka den ensamhet och psykiska ohälsa som vi ser växa i dagens samhälle, säger Emma Sarin, projektchef på HSB Living Lab.

– Att vetenskapligt påvisa en planlösnings effekter både kring användande och ur ett resursanvändningsperspektiv kommer bli oerhört spännande och utmanande. Vi ser mycket fram emot att i full skala bygga upp och testa de geometrier som studien resulterar i, säger Jonas Anund Vogel, föreståndare på KTH Live-In Lab.

Övriga samarbetspartners i innovationsprojektet är Nordic Choice Hotels, Studentbostäder i Linköping AB, Chalmers, KTH, Zynka BIM, Tengbom, Arkitema, Semrén & Månsson och GG arkitekter.

Projektets mål och syfte
Innovationsprojektet innebär att parterna kommer att göra en kartläggning och grundlig analys av ett antal nybyggda student- och co-living-boenden som alla experimenterar utifrån ökad delning av tjänster, resurser och funktioner i det gemensamma delade hemmet.

Projektets mål och syfte är att få tydligare svar på hur man framöver bör utforma olika former av delat boende med tanke på användarens behov, smart nyttjande och funktionsoptimering. Vad kan man skapa för mervärden socialt och ekonomiskt? Vilka tjänster vill man ha och vad behövs om man ska dela mer? Vad blir de totala vinsterna ur ett byggnadsutformningsperspektiv om man är fler som delar på mer?

– Vi vill ta oss an utmaningen kring hur vi bättre utvecklar och i framtiden nyttjar våra byggda miljöer. Där är tanken om ökad delning och delat boende spännande ur fler perspektiv. Med utgångspunkt i användarnas behov kan vi studera hur dessa miljöer kan generera fördelar för både den enskilde personen och för hållbart samhällsbygge i en större skala som sparar på jordens resurser, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.

Livskvalitet på Campus
Akademiska Hus driver ett aktivt arbete för att möjliggöra bostadsbyggande på eller i anslutning till campusområden runt om i landet och har sedan 2014 möjlighet att själva bygga och förvalta student- och forskarbostäder.

Resultatet av innovationsprojektet kommer att testas och verifieras i de levande laboratorierna för att sedan arbetas in i den kommande utvecklingen av Akademiska Hus student- och forskarbostäder.

Detta sker bland annat genom att resultatet ska komplettera Akademiska Hus nyligen framtagna riktlinje för student- och forskarbostäder, som visar vägen för hur bolaget i samverkan arbetar för att skapa innovativa hem för en hållbar livskvalitet på campus.

Källa: Akademiska Hus