Lär av ett omöjligt geoenergi-projekt

Trelleborgshem delar med sig av sina råd för att undvika de problem som bolaget hade när det borrade för grundvattenvärme och bergvärme.

Trelleborgshem hade goda erfarenheter av grundvattenvärme. Men när bolaget 2016 startade en sådan anläggning i kvarteret Akka i Trelleborg blev det tvärstopp efter fem veckor.

Torkel Svensson.

– Vi plockade isär slangarna från borrhålen och tittade i dem. Då såg vi att hela insidan av slangarna var fyllda med en rödslajmig sörja på 10-15 millimeter, berättade projektledaren Torkel Svensson, när han i november höll ett föredrag på Sabos konferens Energikicken.

Även växlaren som skulle överföra energi till värmepumparna var totalt igensatt och det gick inte att få igenom en droppe vatten. Men varifrån kom sörjan?

Läckande avloppsledning
En geolog togs in för att ta ett vattenprov. Han konstaterade att det rörde sig om järnbakterier, som ofta finns i vatten.

Järnbakterier i slangarna.

– Normalt sett ställer bakterierna inte till någon skada för grundvattenvärme. Men när de får kontakt med syre eller nitrater som finns i ytvatten börjar de växa, sa Torkel Svensson.

Att problemet hade uppstått just här berodde enligt geologen troligen på att avloppsvatten från en läckande avloppsledning hade sipprat ner till grundvattnet genom sprickor i berget.

Omprojektering
– Man kan få liknande problem som vi hade om man får ner syre genom borrhålet. Men det var likadant på alla tre borrhålen, så vi konstaterade att det inte var problemet här.

Torkel Svensson tvingades inse att det inte fanns någon lösning på problemet.

Trelleborgshem fick ge upp projektet, men gav inte upp planerna för geoenergi. I stället projekterades för bergvärme som har ett slutet system där en spritlösning pumpas runt.

Hålen rasade in
Bolaget skulle borra ner till 350 meters djup i de sex gamla hålen och i fjorton nya hål.

– Vi började borra i första hålet, drog upp borren och försökte få ner slangarna. Men det gick inte. Vi blåste rent och körde igen. Men det gick inte att få ner slangarna. Vi tog nästa hål och gjorde samma sak, försökte få ner slangarna, men det blev tvärstopp på 172 meter. Sen fick vi inte upp slangen igen, berättar Torkel Svensson.

Geologen drog slutsatsen att det troligtvis berodde på sprickor uppe i berget. Sprickorna fick hålen att rasa igen när borrarna drogs upp och då blev det omöjligt att få ner slangarna.

”Helt krackelerat”
Borrfirman försökte lösa problemet genom att borra ner till 60 meter för foderrören, så att de kom förbi sprickbildningen. När det inte fungerade provade de att borra ner till 80 meter, men så fort borren kom djupare än foderröret började den hacka och spotta.

– Vi kunde konstatera att berget var helt krackelerat. Sen blev det ett nytt möte och vi fick ge upp bergvärmen också, berättade Torkel Svensson.

Geologen som anlitades hade aldrig sett något liknande trots att han är i 70-årsåldern och har jobbat med dylika undersökningar hela sitt yrkesliv.

Stråk av förkastningar
Men varför finns det sprickor i berget just här? Jo, tvärs genom Skåne löper ett två till fem mil brett stråk av sprickor och förkastningar i berggrunden.

– Nu vet vi exakt var den förkastningen är i Trelleborg. Den finns under kvarteret Akka på Nils Holgerssons väg. Det är det enda glädjeämnet med det här, sa Torkel Svensson.

Nu skulle ju vem som helst ge upp. Men inte Trelleborgshem.

Luft/vatten
– Nu håller vi på att projektera om till en luft/vatten-anläggning. Någonstans på tomten ska vi sätta luftkylare, så att vi kan använda värmepumparna, sa Torkel Svensson.

Om kalkylen håller kommer Trelleborgshem att få en internränta på 3 procent och payoff-tid på 13 år för anläggningen.

– Det är inte det roligaste resultatet, men trots allt är det ganska okej. Vi räknar ju in allt annat underhåll som vi gjort i projektet, vi får en driftsäkrare anläggning och vi gör en fin miljövinst eftersom vi köper vindkraftsel till pumparna.

Goda råd
Efter denna otroliga historia delade Torkel Svensson med sig av sina råd till alla som funderar på att borra för grundvattenvärme eller bergvärme:

  • Ta in priser på alla alternativ, så att ni kan göra riktiga beräkningar utifrån de förutsättningar ni har och jämföra dem.
  • Ser vi på geoenergi ur ett långtidsperspektiv, så vet i tusan om man inte ska satsa på bergvärme alltid.
  • Ska ni provborra ska ni göra ett provhål med samma diameter som de riktiga hålen och som ni kan använda senare.
  • Se till att ha en geolog med er från början. Be dem titta på vad ni har för förutsättningar och hur det ser ut i ert område.
  • Om ni tar ett vattenprov och hittar järnbakterier måste ni ta ett nytt vattenprov för att se om där finns nitrater. De avdunstar nämligen, så ni kan inte ta ett vattenprov och skicka in det, utan det måste göras på plats.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

 

Dela artikel:
Share on LinkedInShare on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page