En revidering av EU:s direktiv för energieffektivisering innebär nya krav på fastighetsägare. Hela bostadsbeståndet måste minska sin energi med 16% till 2030. Silverfur på Fastighetsägarna berättar om de nya, trots allt, lite mer flexibla direktiven.
I december kom en revidering av EU-direktivet för byggnaders energiprestanda eller Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Förutom skarpare krav på nybyggnation kommer också förbättringskrav som riktas mot befintliga byggnader. Målet är att alla byggnader inom EU ska vara så kallade noll-emissionsbyggnader år 2050.
– Nu vet vi hur överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet ser ut. Den ska nu under inledningen av nästa år fastställas i parlament och råd innan den blir definitiv, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige till Förvaltarforum.
Vad innebär de nya EU-direktiven för bostadshus?
– När det kommer till energieffektivisering för befintliga bostadshus utformas kraven mot det samlade byggnadsbeståndet i varje medlemsland, det vill säga inte mot enskilda byggnader. Medlemsländer ska, räknat från 2020, minska den genomsnittliga energiförbrukningen för hela bostadsbeståndet med 16 procent till 2030 och med 20–22 procent till 2035.
Gäller det alla bostadshus, även de som redan har bra prestanda?
– Nej, villkoret är att 55 procent av energiminskningen ska ske inom de sämst presterande byggnaderna i respektive land.
Vad gäller för byggnader med lokaler?
– 2030 så ska samtliga byggnader prestera bättre än de 16 procent av byggnadsbeståndet med sämst prestanda räknat per 1 januari 2020 och till 2033 ska alla byggnader befinna sig ovanför gränsen för där 26 procent av beståndet med sämst prestanda låg, 2020.
Finns det fler krav på just lokalbyggnader?
– Ja, dessutom införs retroaktiva krav på solceller, laddinfrastruktur och cykelparkering samt system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning inklusive behovsstyrning av belysning.
Kraven är tuffare men mer flexibla, på vilket sätt?
– Dels att kraven blivit mer generella till att för bostäder riktas mot hela beståndet och inte enskilda byggnader, dels har skrivningar ändrats för att ge medlemsländerna större möjlighet att själv bestämma hur målen ska nås.
– Det finns även en möjlighet att anpassa kravnivåerna om ett land har låg klimatpåverkan från den energi som används för att värma byggnader.
Ny energiklassificering behövs men är inte akut
Jämfört med andra EU-länder har svenska fastigheter en relativt bra klimatprestanda. Men det svenska energiklassificeringssystemet har inte samma indelning som övriga Europa. Svenska byggnader har jämförelsevis lägre energiklassning än motsvarande byggnader i andra länder.
Beroende på hur renoveringskrav på befintliga byggnader skulle utformas har Boverket föreslagit att skalan för energiklassning av byggnader A-G ändras för att den bättre ska stämma överens med de energiklasser som andra medlemsstater i EU har och därmed skapa bättre konkurrensvillkor för Sverige.
– Eftersom renoveringskraven inte kommer att utformas baserat på energiklasser är det behovet inte lika akut. Däremot ser vi ändå ett behov av att skapa lika konkurrensvillkor för till exempel finansiering och internationell ranking. När direktivet införs i Sverige finns det fog för att jämna ut spelplanen, säger Rikard Silverfur.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
Stort fastighetsbestånd berörs
Cirka 700 000 byggnader i Sverige berörs av Nollemissionsmålet till 2050.
Drygt 11 000 lokalbyggnader tillhör idag de 16% med sämst energiprestanda och drygt 18 000 lokalbyggnader tillhör de 26% sämsta, som berörs av kraven för 2030 och 2033.
