Så förebygger kommunerna mot översvämningar

De kraftiga regnen ställer till det för kommuner och fastighetsägare runt om i landet. Fler än nio av tio kommuner uppger att de har påverkats av extrema väderhändelser. Hur stora skadorna och kostnaderna blir beror på hur väl kommuner har förebyggt.

Ända sedan 2015 kartläggs kommunernas strategiska arbete för att hantera extrema väderhändelser som kan orsaka översvämningar, torka, erosion, ras och skred. Det sammanställs i en rapport som kommer ut med jämnt intervall. Den heter Klimatanpassningar – Så långt har Sveriges kommuner kommit och sammanfattas av IVL Svenska miljöinstitutet i samarbete med Svensk Försäkring. Den senaste kom i juni i år.

I rapporterna finns goda exempel på insatser som kan inspirera andra. Det gäller i första hand kommuner. Men inom kommunerna finns fastighetsägare och förvaltare som också berörs. Greta Hebel är expert på klimatanpassning på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner och hon påpekar att kommunerna och fastighetsägare behöver arbeta tillsammans för att initiera, planera och genomföra klimatanpassningsåtgärder som exempelvis fördröjer och omhändertar vatten från kraftig nederbörd.

–  För att anpassa samhället till ett klimat i förändring behöver åtgärder komma på plats där de ger störst effekt, oberoende av vem som äger marken, säger hon.

Samarbete över kommungränserna
Lomma ligger längs Skånes kust och där har kommunen ett systematiskt klimatanpassningsarbete. Även där framhåller man ett gränsöverskridande förhållningssätt som främsta anledningen till framgång. Man samarbetar över kommungränserna och inom vattnets avrinningsområden istället för inom kommungränsen, enligt Helena Björn som är miljöstrategisk samordnare i kommunen.

Man integrerar också frågorna i kommunens övriga planering och lägger mycket fokus på att inte bygga in nya problem – och att åtgärda problem i befintlig bebyggelse, i takt med andra projekt som pågår.

– Se till att klimatanpassningen går in i alla sektorer och förvaltningar så att ni inte missar tillfällen att förbättra när ”gatan ändå ska grävas upp”, är hennes råd.

Respektera kustzonen
Eftersom kommunen ligger vid kusten har man också infört begreppet ”respekt kustzon”. Det är en riskzonsbenämning för områden där nya byggnader eller infrastruktur inte får tillkomma.

– Med den nya riskzonsbenämningen finns det juridiskt stöd för bygglovhandläggarna att inte ge bygglov för tillbyggnader, ombyggnader och liknande utanför detaljplanen, vilket annars kan vara svårt, säger Helena Björn.

Dagvattenbäddar
När det gäller översvämningar är det flera kommuner som arbetar med sin dagvattenhantering. I Söderhamn har man anlagt så kallade dagvattenbäddar, bland annat en regnbädd i centrum av staden. De nedsänkta planteringsytorna med växter är tänkta att fördröja, rena och avleda vatten från ytorna runtomkring.

I Arvika har man också fokuserat på att minska konsekvenserna av översvämningar, bland annat genom att anlägga översvämningsskydd och att bygga fördröjningsmagasin i områden som har hårdgjorda ytor, som asfalt.

Klimatresiliensdeklarationer
En av de platser som kommit att symbolisera översvämningar de senaste åren är Gävle. Där har man till och med anställt en vattenstrateg, Magnus Westerstrand, som påpekar att efter skyfallen är det många skador som behöver åtgärdas.

– Vi klimatanpassar så gott vi kan idag när vi gör åtgärder för att återställa allt från vägar till byggnader. Vi arbetar med så kallade klimatresiliensdeklarationer. Det är ett verktyg för att bättre få en värdering på den finansiella marknaden och ge bättre incitament för byggherrar, fastighetsägare och andra att öka sitt arbete kring klimatanpassning.

Tips och råd från kommuner som arbetar med väderanpassningar

• Det är viktigt att det finns ett politiskt beslut och mandat när klimatanpassningsarbetet ska starta igång.
• Ge förutsättningar för att arbeta ämnesövergripande och nyttja de kompetenser som finns i organisationen.
• Sträva efter en arbetsform där så många förvaltningar som möjligt involveras, och där expertstöd ingår.
• Skapa samarbete internt och mellan olika sektorer i kommunen samt även med byggherrar, fastighetsägare, förvaltare och de kommunala bolagen.
• Titta utanför den egen verksamhet och delta i regionala och nationella nätverk.
• Arbeta tillsammans med angränsande kommuner. Klimatet struntar i om det finns en kommungräns. Men klimatet påverkar alla.
• Det är viktigt med ett kommunövergripande arbete där alla förvaltningar och bolag bidrar till klimatanpassningsarbetet utifrån sin expertis och rådighet. Det är även viktigt med kommunikation och dialog med medborgare och företag, bland annat kring deras roll i det förebyggande arbetet.
  Identifiera vilka utmaningar som är specifika för den egna kommunen.
• Hämta inspiration från andra kommuner som jobbar med samma frågor. Samarbeta med räddningstjänst, grannkommunerna, länsstyrelsen och SMHI.
• ”Gör man investeringar som inte är klimatanpassade för framtiden – kommer det att kosta pengar i framtiden.”

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se