Trygghetsarbetet är även hållbarhetsarbete och dessa borde gå hand i hand, skriver Sara Haasmark, hållbarhetsansvarig på ICA Fastigheter.
Det finns undersökningar som visar att många lekplatser i Sverige skulle behöva bli både säkrare och mer tillgängliga. Trygga och säkra lekplatser som är tillgängliga för alla barn är viktigt ur flera perspektiv. Men kan en lekplats även bidra till ökad trygghet?
Jag tror det. Platser är viktiga för individen och för hela området och hur vi utvecklar en plats kan påverka hur vi upplever den. Och en lekplats kan vara precis det, en plats at både utveckla och en plats att påverkas av, eftersom det är en del av livet mellan husen.
Trygghets- och säkerhetsfrågor är frågor som kan kännas oändligt stora och svåra att ta sig an, samtidigt som de är oerhört konkreta och självklara. Därför gillar jag handböcker, checklistor, strategier och färdplaner. Ordning och reda skapar handlingsutrymme och bidrar till ett proaktivt arbete. Arbetet kan delas in i mindre delar, för att inte överväldigas av allt som en både vill och måste göra.
Inom området trygghet finns handboken Botryggt2030, som innehåller just de delar som hjälper en att arbeta systematisk och strukturerat. Den är uppdelad i olika delar utifrån var i planeringsfasen en befinner sig och förvaltning är givetvis ett av områdena. Där står det exempelvis om vikten av att tänka på att välja material av hög kvalitet, när det kommer utsättas för högt slitage. Exempel på sådana platser är lekplatser. Anledningen är att det underlättar vid förvaltning och skötsel och att det ger ett signalvärde om att någon bryr sig om platsen och investerar i den och att den besöks regelbundet.
Detta hänger ihop med Broken Windows teorin, som menar att ett område snabbt kan börja förfalla om inte skador och nedskräpning snabbt tas om hand. Ett trasigt fönster blir snabbt fler trasiga fönster och det leder till att området inte känns tryggt och säkert. Därför är välförvaltade platser så oerhört viktiga. Både för att minska skadegörelse och brottslighet och för att skapa trygghet.
Jag tänker att mycket av trygghetsarbetet även är hållbarhetsarbete och att dessa borde gå hand i hand, och då inte enbart när det handlar om social hållbarhet, utan även ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Om vi till exempel tänker oss en lekplats där vi funderar på hur den kan vara tillgänglig för alla, locka både flickor och pojkar i olika åldrar under många timmar av dygnet. Om den har rätt belysning och om där finns möjlighet till rörelse och fantasi, lek och konst och att de är byggt av hållbara och giftfria material av hög kvalitet som har låg klimatpåverkan, så lockar vi många till platsen, vilket bidrar till en ökad trygghet och säkerhet.
Om det dessutom finns gröna ytor som bidrar till biologisk mångfald och även tar hand om regnvattnet och det även finns information om växter och djur och klimat på lekparken. Då har vi fått in social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samtidigt i utformning och förvaltning. Vore inte det hur bra som helst?
Sara Haasmark
Sara Haasmark är hållbarhetsansvarig för ICA Fastigheter. Sara ingår i ICA Gruppens CR Group och är även internrevisor på ICA Fastigheter för ISO 14001. Hon är också medlem i operativa rådet för Breeam på SGBC.
