Sveriges Allmännyttas nya nyckeltal har ett digitalt kalkyleringsstöd för egna beräkningar och ska göra det enklare att bedöma vad som är rimliga städtider. Både när det gäller anbud från entreprenörer och för att planera bemanningen om städningen sköts i egen regi.
Medlemsföretaget Örebrobostäder, som har egna städare, hör till dem som redan börjat använda de nya nyckeltalen.
– Städnyckeltalen är inte bara bra för att hjälpa oss med att leverera god kvalitet, utan kan också hjälpa oss att skapa en förbättrad bild av verkligheten, säger Marcus Karlsson, gruppchef för bostadsbolagets städare.
– Eftersom nyckeltalen är uppbyggda på olika hustyper får vi snabbt en överblick av vårt bestånd och kan planera våra resurser effektivare. Tiden står ju alltid i centrum och de nya nyckeltalen är en viktig faktor för att skapa trygghet och tillit.
Stor skillnad i olika hus
Örebrobostäders fastighetsskötselchef, Anna Jönsson, håller med.
– Med de nya nyckeltalen kan vi få med i beräkningen det som vi alltid vetat, men haft svårt att räkna på – att det är stor skillnad på hur lång tid städningen tar, beroende på hur husen ser ut och när de är byggda, säger hon.
– Det är väldigt lätt att man annars bara räknar på antalet trapphus, eller antalet kvadratmeter, per medarbetare för att jämföra och få det rättvist. Men det är ju långt ifrån sanningen. Nu är det lättare för oss att resursplanera rättvist.
Rätt pris för rätt leverans
Även Stockholmshem, som handlar upp sin fastighetsstädning från olika entreprenörer, välkomnar de nya nyckeltalen.
– Vi tycker att de är jättebra. Vår målsättning är att betala rätt pris för rätt leverans, och nyckeltalen är ett strukturerat och bra hjälpmedel för att hantera hela vår beståndsmassa. De ger oss rätt förutsättningar för att nå upp till det målet, säger Patrik Carlson, upphandlare på Stockholmshem.
Städtider för olika utrymmen
Nyckeltalen är uppdelade på fem olika hustyper från olika tidsperioder och genom två olika beräkningsmetoder:
- Städtid mätt i minuter för olika utrymmen i en fastighet (till exempel entréer, trappor och tvättstugor).
- Städtid mätt i antal kvadratmeter som hinner städas på en timme, beroende på vilket slags utrymme det handlar om (så kallad avverkningsgrad).
Båda beräkningsmetoderna visar att städtiderna skiljer sig beroende på hustyp. En entré i ett äldre hus kräver exempelvis längre städtid än en entré i ett hus från 2000-talet.
– Det kanske inte spelar så stor roll om det bara är ett fåtal hus som ska städas. Men om det gäller 50 trapphus med tillhörande allmänna utrymmen är det en viktig parameter, konstaterar Anna Lackman, förvaltningsexpert på Sveriges Allmännytta.
Konkret beräkningsmetod
Hon framhåller att flera medlemsföretag uppskattar den metod där städtiden mäts i minuter, eftersom de tycker beräkningarna då blir mer konkreta och greppbara.
– Avverkningsgrader är ett vedertaget begrepp inom städbranschen, men för många bostadsbolag är det ett väldigt abstrakt begrepp, som inte är så lätt att förstå sig på.
Komplett städpalett
Patrizia Finessi, miljöexpert som arbetat fram nyckeltalen tillsammans med Anna Lackman, understryker de är ett bra verktyg att utgå ifrån, både för planering, analyser och uppföljningar.
– Tillsammans med städhandboken, metodbeskrivningarna och våra utbildningar bildar de en palett där de olika delarna förstärker varandra. Det kan bidra till en kunskapshöjning och även en samsyn mellan entreprenörer, städare, arbetsledare och chefer.
Källa: Sveriges Allmännytta
