Vill du nå våra 25 000 andra förvaltare?
Vill du ha förvaltarforum direkt i mailen?

Gröna tak tar hand om regn och hyresgäster

Förtätning av våra städer i kombination med stora regnmängder ställer till det i dagvattensystemen. Urbangreen ser en lösning som är både enkel och inkomstbringande: törstiga tak som har betydligt fler uppdrag än att bara vara ett skydd.

Marcus Edvinsson, projektledare på Urbangreen.

– När tak och fasader kläs med vegetation omhändertas dagvattnet direkt och det uppstår även en fördröjningseffekt innan det når stuprören. Om det ens gör det. Fem centimeter sedumuppbyggnad på ett tak dricker upp ett niomillimetersregn, förklarar Marcus Edvinsson, projektledare på Urbangreen.

Och om det kommer ett hällregn?
– Ett sedumtak kan behålla ungefär nio liter nederbörd per kvadratmeter. Kommer det till exempel ett 18 millimetersregn så stannar nio milliliter på taket innan det är mättat och först därefter börjar det röra sig i stuprören.

Ketchupeffekten uteblir?
– Ja, precis. Dagvattensystemen får en chans att rinna av.

Varför är det så viktigt?
– Det som händer när vi bygger tätare stadsmiljöer är att allt mer genomsläppliga naturmarker tas i besittning till det vi behöver; byggnader, parkeringar och diverse infrastruktur. Då försvinner naturens egen metod för att fördröja och rena dagvattnet. När skyfallen kommer blir det översvämningar, med alla problem som följer med dessa.

Vilka är alternativen?
– Eftersom förtätningen i exempelvis Stockholm sker i så hög takt idag tenderar en del infrastruktur vara underdimensionerad. Dagvattensystemet är ett exempel. Och fortsätter det såhär behövs en utbyggnad som troligen skulle innebära att stora centrala gator behöver rivas upp, till en samhällskostnad jag tror ingen ens vågar räkna på.

Hur ser då utvecklingen ut för gröna tak?
– Vi märker att intresset för intensiva taklösningar ökar. Då pratar vi om mer än bara sedum. Det kan handla om att plantera perenner och träd. Om större taklandskap och takparker med flera syften. Här är växtbäddarna djupare. Nederbörden avdunstar snarare än hamnar i stuprören. Och vad man även ska ha i åtanke här är att tak har ett värmeutsläpp inifrån, vilket ger en högre avdunstningstakt på tak än på mark.

Vad ställer det för krav på bärigheten?
– Takjord är ett tungt material som kan innebära punktlaster på nästan ett ton per kvadratmeter. Här kan det handla om att investera i en förstärkt stomme. I synnerhet som växtbäddarna som sagt binder stora mängder väta. Sen finns det oftast en mån av finlir, att omfördela vikter till punkter på taket som klarar mer last. Men riskerna med växtlighet på taken, oavsett omfattning, är väl ändå ganska stora? – Vi kan inte styra eller kontrollera växtligheten, men guida den ganska bra. Jag ser det inte som en risk att anlägga taken, så länge duktiga tätskiktsleverantörer är involverade så har vi inga problem.

Och vinsterna?
– Utöver de uppenbara miljövinsterna minskar exempelvis behovet av takbrunnar. I och med det kan omfattningen på schakten reduceras och man får ut mer uthyrningsbar yta. Sen kan ju själva taket bli en publik yta och hyras ut. Ett grönt tak har en stark attraktionskraft för de som hyr och för potentiella hyresgäster. Det går ju också att hålla en högre intäktsnivå när det ingår att få nyttja taket.

Sveavägen 44

Ni har anlagt taket på Sveavägen 44, dit allmänheten har tillträde, berätta mer!
– På dagtid är takanläggningen endast för hyresgäster i huset, och vad jag vet används det flitigt för informella möten och som utekontor. Jag är övertygad om att det är bra för både arbetsmoralen och hälsan. Det rör sig om 2000 kvadratmeter park för stockholmarna att, utöver kontorstid, vistas på. I vilken stad kan man hitta de nya gröna ytorna i ett så centralt läge? Det som gläder oss lite extra är att flera arter med humlor hittat upp på taket, fast byggnaden är nio våningar hög. Det är bra för den biologiska mångfalden – som vi ju alla är beroende av.

Går det att säga något generellt om hur förvaltningen av gröna tak ser ut?
– Om den aktör som anlagt taket inte fortsätter att underhålla det ska den lämna en skötselanvisning. Det är som vilken parkyta som helst, och behöver två större insatser per år. På våren – snygga till, byta ut den växtlighet som inte klarat vintern, kanske plantera lite nytt, tillföra näring vid behov. Och på hösten klippa ner och förbereda inför vintern. Är det många som vistas på taket bör man hitta en bra rutin för avfallshantering. Nedskräpning hör tyvärr till när människor är i omlopp. Placera ut papperskorgar. I vissa delar av taken kan fallskyddsutrustning behövas för att komma åt skräp och annat.

Och om det ”bara” är ett sedumtak?
– Även sedum behöver ett visst underhåll och vartannat till var tredje år behöver näring tillföras.

Och hur fungerar det vintertid, med takskottning och så vidare?
– Snön ligger kvar längre på ett grönt tak. Fördelen med exempelvis sedum är att den har en naturlig strävhet, snön får även svårare att förflytta sig och stannar därför kvar. I lastberäkningarna har man en marginal på 160 kg per kvadratmeter för att ta hänsyn till snöfallen.

I vilket skede kopplas ni med er expertis på, vid nyproduktion eller renoveringar?
– Vi kommer in i ett betydligt tidigare skede nu än vi gjort tidigare, det märks att bygg- och fastighetsbolagen är mer på hugget, vi är ofta med vid framtagande av programhandling. Det är bra. Det som byggs ska vara miljöcertifierat och det finns många poäng att hämta för gröna tak, till en förhållandevis låg investeringskostnad.

Hur står Sverige sig i konkurrensen inom ert område?
– Riktigt bra tycker jag. Många länder sneglar på Sverige. Kina, med sina stora utsläpps- och partikelproblem, har nyligen visat intresse för våra metoder till exempel. Vi har mer krassa förutsättningar här än de har i exempelvis södra Europa där de har längre växtperioder. Fasader bäddas in i grönska och bara frodas, vildvin som löper amok och så vidare. Vi behöver därför vara mer ”uppfinnar-Jocke” här i det krassa nordiska klimatet. Då får vi ögonen på oss.

Text: Sophie Sölveborn
redaktionen@forvaltarforum.se

Läs också

En Stockholms High Line är ingen utopi

Så anlägger du grönt med eftertanke

 

Urbangreen arbetar med olika typer av vegetationstak, gröna fasadsystem, biologisk degvattenrening med vattenväxter samt konsulttjänster inom dagvatten. Företaget har sin historia i Per Nyströms nytänkande utveckling av gröna tak under nittiotalet, vilket initialt ledde till grundandet av företaget Veg Tech.

 

Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega