Ett bra sätt att energieffektivisera är att minska värmeförlusten. Enligt Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY) skulle värmeförlusttal kunna användas mer i både nybyggnad och förvaltning. Något som Vasakronan gör i sin förvaltning.
FEBY menar att värmeförlusteffekt och värmeförlusttal är ”den viktigaste och nyttigaste indikatorn på en energieffektiv byggnad” och att det skulle kunna användas i större utsträckning än vad det görs i dag (läs mer i faktarutan). Värmeförlusttalet (VFT) beräknas som summan av byggnadens värmeförluster via transmission, ventilation och infiltration vid en dimensionerad vinterutetemperatur (DVUT) och en innetemperatur på 21 grader.
Minskad värmeförlust handlar alltså om energieffektivisering genom driften av fastigheten. Med mindre värmeförluster och ett lågt värmeeffektbehov får man både minskade driftkostnader och lägre miljöpåverkan. Även om det framför allt är i program- och byggfasen den största möjligheten att påverkar värmeförlusten finns, så kan en hel del göras i förvaltningen.
– Man kan jämföra uppmätt energisignatur för byggnaden med beräknad. Om det finns avvikelser under den kallare perioden kan det bero på problem i ventilationssystemet eller under vår och höst på brister i reglersystemet. För en befintlig byggnad som saknar beräknade värden kan detta tas fram via en simulering, då man räknar på isolering och ytor och gör en modellkörning. Stämmer det med verkligheten – är allt väl, annars får man justera indata, säger Eje Sandberg, ordförande i FEBY.
Vasakronan har arbetat länge med värmeförlusttal
Enligt Boverket stod bygg- och fastighetsbranschen för 34 procent av energianvändningen 2021, varav uppvärmningens del av detta var 73 procent. En minskning skulle alltså ha en stor effekt på klimatmålen. Därför har Vasakronan sedan 2008 succesivt minskat sin energianvändning bland annat med hjälp av värmeförlusttal och egen elproduktion med solceller.
– Vi har haft förmånen att ha ett ledarskap som skickar tydliga signaler om vårt klimatarbete och genom handling visat att det är en viktig fråga. Dessutom är hållbarhetsarbetet inte koncentrerat till en avdelning utan alla i organisationen förväntas inkludera hållbarhet i vårt dagliga arbete, säger Ulf Näslund, chef för teknikutveckling på Vasakronan.
Han poängterar att värmeförlusten sker mest genom klimatskärmen men han säger också att mycket går att göra i förvaltningen.
– Vi har bland annat bytt ut föråldrade ventilationssystem och gammal teknik. Tack vare det har vi en bra energiprestanda och behöver tillföra väldigt lite för att kompensera för värmeförlust. Vi arbetar främst med att minimera effekttoppar och behovsanpassa inomhusklimatet bland annat genom att hålla rätt temperatur i våra byggnader. Vilket också skapar ett bra klimat för våra kunder, säger han.
Bästa inneklimatet för minsta energin
Andra sätt att minska energianvändningen är att hålla koll på drifttider för olika system så att dessa inte körs dygnet runt, och att ha rätt temperatur vid varje tidpunkt. Med målen att ”skapa bästa möjliga inomhusklimat med minsta möjliga energianvändning”.
– Vi övervakar energitoppar, all energi som förbrukas per dag och prissättning på den effekt vi använder. Det finns fler skäl till det: att den sista kilowatten kostar mest men också att vi har varit väldigt framgångsrika med att spara energi och genom det fått ned energikostnaden.
– Vi tittar också på detta i relation till våra klimatmål: eftersom topplastproduktionen av värme har störst miljöpåverkan jobbar vi hela tiden för att komma bort från det.
Använder LCC-kalkyl
Eftersom varje åtgärd innebär en kostnad är det viktigt att göra rätt saker. För att underlätta det använder Vasakronan en LCC-kalkyl som alla inom organisationen kan använda, som ger möjlighet att räkna på energibesparande åtgärder innan de genomförs.
– Det är ett väldigt bra verktyg för att testa idéer och kvalitetssäkra mot, som har visat sig vara väldigt lönsamt. Om man till exempel vill undersöka om ett byte av armaturer skulle minska energiförbrukningen och kostnader, kan man lägga in det i verktyget och se om det funkar på sista raden, och i så fall få grönt ljus. Vårt arbete handlar trots allt om att förvalta pensionspengar på ett socialt, miljömässigt och ekonomisk hållbart sätt. Där återbruk, innovation och utveckling med fokus på energi är viktiga delar, avslutar Ulf Näslund.
Ulf Näslunds tips för värmeförlusttal i förvaltningen:
- Klimatarbete behöver vara en ledningsfråga som genomsyrar hela organisationen.
- Energieffektivisering med värmeförlusttal handlar i första hand om klimatskärmen, alltså golv, väggar och tak samt ventilation. I förvaltningen kan detta påverkas genom att byta ut gammal teknik och ventilation till modern samt att hålla koll på effekttoppar.
- En möjlighet att ”testa” åtgärder innan de görs för att se hur dessa påverkar värmeförlusttalen spar både kostnader och energi.
Text: Mari-Louise Paulson
redaktionen@forvaltarforum.se
Värmeförlusttal
– Värmeförlusttal är, via DVUT, indirekt kopplat till byggnadens tidskonstant. Om man ställer krav på byggnadens värmeförlusttal för nyproduktion eller vid en större ombyggnad, bestäms DVUT via den standard som finns eller med grund i de program som beräknar värmeförlusttalet. För interna uppföljningar av byggnadens värmeegenskaper via mätning av energisignatur kan man uppskatta byggnadens tidskonstant och sedan välja DVUT enligt Boverkets anvisningar, säger Eje Sandberg, ordförande i FEBY.
Forum för energieffektivt byggande (FEBY)
FEBY arbetar med att driva på utvecklingen av lågenergibyggnader. Till exempel med ett certifieringssystem som hjälper byggherrar att uppföra byggnader med lägre energianvändning.
Under 2021 utredde Boverket behovet av kompletterande krav för byggnaders energiprestanda. I utredningen fanns frågan om värmeförlusttal som ett sätt att öka byggnaders energieffektivisering. Vilket rekommenderades av Energimyndigheten, men som slutligen inte togs med som krav i byggreglerna. Men många branschaktörer, bland annat FEBY, menar att värmeförlusteffekt och värmeförlusttal är ”den viktigaste och nyttigaste indikatorn på en energieffektiv byggnad”.
Mer information finns på: https://www.feby.se/Värmeförlusttal
Källa: FEBY