Foto: Martin Palvén, NCC
Att räkna ut om en byggnad uppfyller sina energikrav kan vara riktigt svårt. Men en lösning är på gång. I ett forskningsprojekt har NCC tagit fram en ny metod för att bedöma risk i energiberäkningar för flerbostadshus.
När man gör stora renoveringar av eller bygger nya flerbostadshus behöver man göra energiberäkningar som oftast baseras på schablon-värden, vilka sällan visar sig stämma med verkligheten. Osäkerheten gör att man ibland lägger på en säkerhetsmarginal, vilket kan fördyra investeringen i onödan. Om man istället underskattar energiåtgången kan det istället leda till att byggnaden eller åtgärderna inte uppfyller kraven, och då måste man justera i efterhand med allt vad det innebär.
Ta med osäkerhetsfaktorer i beräkningen
Stephen Burke, NCC och Lunds Tekniska Högskola
För att kunna kvantifiera den här osäkerheten har NCC drivit ett forskningsprojekt tillsammans med Lunds tekniska högskola, StruSoft och Equa Simulations. En metod har utvecklats där osäkerheterna inkluderas i beräkningarna. För att kunna göra detta har ett stort antal beräkningar utförts med olika indata på exempelvis U-värde av fönster, lambda-värde av isolering och värmeåtervinning av FTX-system, men också användarbeteende.
– Problemet är ju att värden kan variera. När det gäller fönster brukar ett U-värde exempelvis ligga på 0,9 W per kvadratmeter och Kelvin, medan det faktiska värdet för ett 0,9 fönster kan variera mellan 0,7 och 1,1, säger Stephen Burke som är ledande teknisk specialist på NCC och universitetslektor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Samla data från befintliga projekt
Samtidigt har dessa små variationer i fönsters U-värde eller lufttäthet inte särskilt mycket påverkan i det stora hela jämfört med andra värden, menar Stephen Burke.
– Det som däremot är svårt att beräkna är ju användarbeteende, till exempel hur mycket varmvatten en hyresgäst använda. Där kan det ju skilja väldigt mycket mellan olika hyresgäster.
För att få ett statistiskt underlag för beräkningsmodellen krävs det många mätningar och insamling av data från befintliga projekt. Man ska helst ha med alla små och stora variationer i beräkningsmodellerna för att se hur dessa kan påverka energianvändningen i verkligheten.
Två olika forskningsprojekt krävdes
Metoden utgår ifrån att man har ett hus med bestämd design. Genom att använda variationer orsakade av osäkerhet i verklig prestanda som finns för olika material, så kan man få en bild av hur en byggnadsdesign kommer att prestera under verkliga förhållanden.
Man tar alltså olika värden – som exempelvis ovan nämnda U-värde av fönster, lambda-värde i isolering, värmeåtervinning av FTX-system men också olika typer av användarbeteenden – och matar in variationerna i ett energiberäkningsprogram. Därefter genomför man ungefär 1000 energiberäkningar, och kan på så vis få fram en fördelning av den sannolika energianvändningen av byggnaden.
Att ta fram metoden har krävt två olika forskningsprojekt, berättar Stephen Burke:
– Först behövde vi veta om det ens gick att göra en beräkning. I det första projektet utgick vi från ett småhus, och fick själva metoden att fungera. Vi lärde oss jättemycket, bland annat om hur viktigt det är med hantering av indata och hur svårt det är att hitta statistiskt underlag.
Ökad trygghet för kunden
I nästa projekt undersökte man i stället ett flerbostadshus, vilket innebar många fler parametrar och variationer. För att utvärdera metoden samlade man in mätdata för energianvändningen från 28 identiska flerbostadshus och jämförde med beräkningsresultatet.
Slutsatsen blev att man hade bra överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt energianvändning. Men fortfarande återstår en hel del arbete innan man kan göra metoden kommersiell – exempelvis att ta fram en guide för hur man ska hantera all data.
Bättre koll på riskerna
Stephen Burke kan ändå konstatera att den nya beräkningsmetoden ger bättre koll på riskerna, vilket innebär ökad träffsäkerhet mellan beräknad och uppmätt energianvändning i flerbostadshusbestånd, antingen man vill göra en omfattande renovering eller bygga nytt.
– Metoden bidrar till en ökad förståelse för hur energianvändningen kan variera i ett hus samt var man ska lägga fokus vid en energioptimering. Det här innebär också en ökad trygghet för kunden både vad gäller energiprestanda och ekonomi, eftersom man som beställare lättare kan bedöma anbud. Nästa utvecklingssteg av energiberäkningsmetoden handlar om att få fram data som omfattar andra typer av byggnader som exempelvis kontor, skolor och sjukhus med olika material, konstruktioner och användarprofiler, avslutar Stephen Burke.
Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se
