Robin Rushdi utmanar oss att tänka på varje fastighet som den enda kvar i världen. Förvalta och vårda den och människorna som nyttjar den med vördnad. Det blir en fastighet i samklang med världen och människan – däri ligger ditt ansvar som förvaltare.
Tänk dig en fastighet, vilken fastighet du vill. Det kan vara en fastighet som du för närvarande tekniskt förvaltar eller ansvarar för. En fastighet som du äger eller helt enkelt älskar? Föreställ dig fastigheten. Ser du den framför dig? Nu, föreställ dig att denna fastighet är den enda fastigheten som finns på denna planet. Det finns inte tillräckligt med resurser för att bygga några fler. Denna fastighet är den enda som existerar. Under dessa omständigheter, hur skulle du värdera fastigheten?
Du skulle antagligen se den som ovärderlig. Eftersom alla de resurser som har lagts ner på denna fastighet också är ovärderliga. Det finns inga andra resurser i världen som kan ersätta marken och byggnaden. Ingen mer sand, ingen mer metall, inget mer trä eller andra nödvändiga råvaror som kan utvinnas i tillräcklig mängd utan att förstöra de livsuppehållande ekosystemen.
Fastighet som varar för evigt
I en sådan situation måste du vara försiktig med resurshanteringen, vara ekonomisk på riktigt och förvalta fastigheten så att den varar för evigt. Inte enbart baserat på en viss budget. Du kan inte leka med siffror eller försköna verkligheten. Det verkliga värdet i fastigheten ligger i de resurser som användes för att bygga den, förvalta den och att den används av hyresgästerna och besökarna. Människorna. Det är en fastighet i samklang med världen och människan – däri ligger ditt ansvar.
Eftersom denna fastighet är den enda som kan användas av oss människor på hela jorden kanske den inte bara ska rymma en skola, ett kontor, en mataffär eller bostäder – istället kanske den måste innehålla allt i ett för att tillgodose alla olika behov som finns. En multifunktionell byggnad, istället för bara med en funktion.
Samspel ger liv och rörelse
Det skapar fler möjligheter för både starka och svaga aktörer att ta plats, de kan dra nytta av varandras existens. Du har säkert också funderat över hur några butiker överlever? Det handlar om ekonomiska förutsättningar. Flera styrkor eller bred köpkraft. Produktion och konsumtion. Ett samspel där det finns liv och rörelse, som främjar trygghet, tolerans och mänsklig interaktion som främjar tillit. Attraktivitet. Utan detta blir det tomt och livlöst.
Det är en fastighet som är till för människor, inte människor som är till för fastigheten. Det är behov, problem och önskemål som ska mötas. Du som förvaltare hör dig för, testar och samarbetar med hyresgästerna för att veta vad som funkar och inte funkar. Allt för att alla ska gynnas av det. Om människorna mår bra, så kommer fastighetens ekonomi se bra ut.
Återinvestera och återanvänd
Allt cirkuleras – Be like water, sa Bruce Lee. Inget försvinner, allt bara omvandlas. Samma sak gäller ekonomin – inga utdelningar tas ut, allt återinvesteras. Inga resurser slängs, allt återanvänds. För att framtidssäkra fastigheten för all evighet.
Nu när vi tänker på hur fastighetsbranschen ser ut idag, inser vi rätt snabbt att den står inför en stor utmaning. Förvaltar vi städer som är anpassade efter människan och planetens gränser? Eller bidrar vår bransch till att människor och planeten anpassar sig till staden? Städer som växer oavbrutet på en brinnande och skyfallande planet. Om vi inte behandlar våra fastigheter som om de vore de enda fastigheterna i världen, finns risk att vi och vår planet inte pallar trycket.
Robin Rushdi
Grundare och VD av lokaldelningsplattformen Vakansa, samt affärsutvecklare på arkitektbyrån Codesign
