Hållbart socialt arbete ger klirr i kassan

Skäggetorp Centrum. Foto: Willhem Fastigheter.

Vissa fastighetsbolag lyckas bättre med sin sociala hållbarhet visar en ny rapport. Stena Fastigheter, med flera, har en tydlig beskrivning och målbild på vad de vill uppnå – och gör uppföljningar. Det boostar fastighetsvärde och möjlig finansiering.

Tensta, Rinkeby och Husby i Stockholm. Gottsunda i Uppsala. Angered och Biskopsgården i Göteborg. Polisens register över utsatta områden är omfattande. Att förvalta fastigheter som geografiskt sett befinner sig inom eller i närheten av dessa områden kräver ofta extra resurser.

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC

Men det sociala arbetet ger en positiv avkastning både för samhället och plånboken. Det menar Sophie Nachemson-Ekwall på PwC, som står bakom fjolårets rapport “Social hållbarhet i fastighetsbranschen.”

– Den sociala hållbarheten påverkar fastighetsägare på ett helt annat sätt än andra branscher. Du kan sälja fastigheten men inte flytta den. Du är låst till din plats. Det gör att fastigheten är väldigt beroende på hur platsen utvecklas, säger Sophie Nachemson-Ekwall, expert inom social hållbarhet på PwC.

Förvaltning av fastigheter i utsatta områden handlar om mer än sedvanlig fastighetsförvaltning. Som förvaltare måste man navigera genom det sociala landskapet, sociala spänningar och ekonomiska utmaningar. Faktorer som påverkar både fastigheterna och boendes trivsel.

Några bolag utmärker sig
Av de trettiotal bolag som ingick i undersökningen genomförd av PwC var det några som utmärkte sig. De hade en tydlig beskrivning samt målbild över vad de önskar uppnå, och följde upp det sociala arbetet med olika former av rapportering.

– Vad vi såg var att dessa fastighetsbolag genomförde sociala insatser utifrån en genomtänkt och sammanhållen plan. Det fanns en viss systematik i arbetet, som sträcker sig mycket längre än klassiska bidrag och filantropi. De har även förstått att man måste se över sina samarbeten och samverkan. Stena Fastigheter är ett exempel som tydligt beskriver hur de arbetar med de boende genom en relationsförvaltning för att nå ut till hyresgästerna i området.

Identifiera behov
Som förvaltare måste man identifiera vilket behov som finns för att skapa trygga boendemiljöer. Det kan exempelvis innebära att skapa sociala mötesplatser, erbjuda stödjande tjänster och främja samhällsengagemanget på olika sätt.

– Gårdsstensmodellen är ett bra exempel. Göteborg Stad lät bryta ut området ur det kommunala fastighetsbolaget Framtiden och gjorde det till ett eget bolag och satte ledningen i ett kontor i förorten, och tog in en del hyresgäster i styrelsen. De har genom arbetet kommit ned kraftigt på polisens lista över utsatta områden. Idag går det att bygga BRF där, det var omöjligt förut. Men det tog dem tio år.

Ekonomiska vinningen stor
Det är inte bara ur ett samhällsperspektiv den sociala hållbarheten är viktig. Det driver upp fastighetsvärden och attraktiviteten, menar Sophie. Samtidigt börjar finansiering kopplad till den sociala hållbarheten röra på sig.

– Dels skyddar det mot värdeförstöring. Det har visat sig att om du har en trygghetsvärd som håller efter i tvättstugan så sjunker skadegörelse och kassaflödet blir bättre. Dels kan det underlätta försäljning. När man säljer så går man igenom alla miljökrav, men framöver kanske de även kommer omfatta sociala faktorer. Hur ser området ut, hur jobbar fastighetsbeståndet med relationer på plats och så vidare. Det tror vi kommer slå igenom i samband med transaktioner framöver, men vi är inte helt där ännu, säger hon och fortsätter:

– Marknaden för gröna obligationer och gröna banklån kompletteras nu med sociala obligationer och sociala banklån. Vi ser att allt fler banker vill länka finansieringen till sociala mål. Sociala indikatorer som banken gärna tittar på rör sociala insatser som bidrar till ökad trygghet, sysselsättning, fritidsaktiviteter för barn och unga och föreningsverksamhet överlag. Det kan till exempel resultera i en lägre ränta.

Så jobbar förvaltaren i utsatta området

Johanna Nerhed, Willhem

Johanna Nerhed, fastighetsförvaltare på Willhem och bakgrund från Stångåstaden i Linköping, förvaltar området Skäggetorp i Linköping. Enligt polisen är det ett så kallat utsatt område – men Johanna väljer att kalla det ett utvecklingsområde.

– Det är oerhört viktigt med samverkan mellan alla aktörer i områden som dessa. Kyrkan, skolor, andra fastighetsägare och näringsliv. Man kanske har en fastighetsägarförening där man jobbar utifrån viktiga frågor samtidigt som man har ett trygghetsråd, säger hon.

Det handlar också om faktorer som trygghet och gemenskap. Man måste få de boende i området att vilja ta hand om och värna om sin boendemiljö. Att de engagerar sig mer och skapa sociala broar till aktörer som finns i området.

– Det skapar trygghet i längden. Man måste också skapa ett förtroende och tillit mellan varandra.

Relationer avgörande
För att främja den sociala hållbarheten måste man jobba med mjuka värden, menar Johanna Nerhed. Det handlar i stor utsträckning om att skapa relationer till boende, hyresgäster och andra aktörer i området.

– Det handlar om att vara ute mycket hos kunderna och synas i deras vardag. Man måste jobba uppsökande, och jobba nära kunden samtidigt som man måste visa på hur de själva kan vara med och utveckla området.

Få hyresgästernas perspektiv
Hon berättar att Willhem nyligen anordnade en sommarfest, vilket hon menar är ett bra exempel på hur man bygger relationer till de som bor i området.

– Vi har också börjat med områdesgrupper med frivilliga hyresgäster. Det handlar om att få med deras perspektiv kring vad som behöver utvecklas, och hur vi kan göra det tillsammans. Det blir en social bro till övriga hyresgäster.

– I slutändan kanske den här gruppen börjar ta egna beslut, och gör saker utan vår inblandning.

Tillhandahålla lokaler
För att nå ut till yngre jobbar man dessutom tätt med lokala idrottsföreningar och andra liknande aktörer. Genom att tillhandahålla lokaler till deras verksamhet kan man samtidigt jobba proaktivt med lokalkontrakt.

– Det kan exempelvis finnas en form av klausul i kontraktet att de har en motprestation som främjar den sociala hållbarheten.

Faktorer som kan utveckla arbetet med social hållbarhet

• Integrera social hållbarhet i styrelsens arbete med företagets strategi.
• Var i framkant med de nya rapporteringskraven Corporate Sustainability Reporting Directive och EU:s kommande sociala taxonomin.
• Gör en social hållbarhetsanalys som visar på sociala utmaningar och vilka insatser och investeringar som redan görs för att möta utmaningarna.
• Avsätt resurser för att utveckla en plan för förändring och mät, följ upp och utvärdera effekterna av gjorda insatser.
• Koppla sociala indikatorer till fastighetsbolagets finansiering på obligationsmarknaden eller banklån. Det ökar intresset från investerarna, ger ränterabatt och anseendet stärks gentemot kunder, anställda och samhällsintressenter.
• Försök att beräkna det direkta ekonomiska värdeskapandet. Beräkna till exempel kostnader och besparingar kopplat till mindre skadegörelse och lägre omflyttning.

Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se