Castellum gjorde stora vinster med återbrukat material

På Castellums nya kontor är takarmaturen gjord av återbrukade datorskärmar.

När Castellum skulle byta kontor tjänade de hundratusentals kronor på att använda befintligt eller återbrukat material. Bland annat är allmänbelysningen tillverkad av gamla datorskärmar, vilket innebar 93 procent mindre avfall.

När en avdelning på Castellum i Örebro behövde byta kontorslokal bestämde man sig för att testa en lite högre nivå av återbruk.

Erik Nilsson, Castellum

– Hållbarhetsfrågorna står högt på vår agenda men vi kände att vi ville steppa upp arbetet lite till, och den här kontorsflytten kändes som ett utmärkt test, säger Erik Nilsson, projektchef på Castellum i Örebro.

Först och främst ville den hyresgäst som skulle ta över Castellums gamla lokal gärna köpa loss de befintliga kontorsmöblerna. Castellum själva köpte i sin tur återbrukade kontorsmöbler till sin nya lokal. Dessutom hade man turen att den nya lokalen inte krävde särskilt mycket anpassning, mer än att man fick tillskapa några mindre samtalsrum liksom förbättra ljudmiljön. Väggarna målades om och även köksluckorna i pentryt fick ny färg, det enda man bytte ut var knoppar och handtag.

– Mattorna var slitna och fläckiga, så de togs om hand av ett företag för att återbrukas. Av samma företag köpte vi andra mattor som innehöll återbrukat material.

Belysning av kasserade datorskärmar
En av de mer spännande insatserna för att hålla nere kostnader och avfall gällde allmänbelysningen. Lampor har generellt en låg kostnad samtidigt som ljuset har en väldigt stor inverkan, både på miljön men också på människors välbefinnande. Det är också en bra produkt att bygga en cirkulär affärsmodell kring, och det belysningsföretag som Castellum valde har återbrukat de optiska komponenterna i kasserade datorskärmar.

– Vår allmänbelysning har 86 procent återbrukat och återanvänt material, vilket i sin tur innebär 93 procent mindre avfall än jämförbara alternativ. Vi hyr dessutom belysningen, och när vi inte behöver den längre kan någon annan få användning för den, säger Erik Nilsson.

Tummar varken på kvalitet eller prestanda

Lovisa Martinsson, Castellum

Castellum har som mål att vara klimatneutrala år 2030 och att återbruk ska vara betydande inslag i alla projekt. Det är svårt att detaljstyra från centralt håll, varje projekt har egna förutsättningar och projektspecifika mål måste tas fram menar Lovisa Martinsson som är hållbarhetsansvarig på Castellum. Det krävs både kreativitet och flexibilitet liksom förmågan att se potentiella anpassningar utifrån befintliga strukturer.

– Vi pratar alltid återbruk med våra hyresgäster, där vissa redan jobbar aktivt med frågan medan det hos andra finns osäkerhet vad återbruk innebär. Men genom att vi i våra projekt aldrig tummar varken på teknisk prestanda eller estetiskt skick kan vi visa att det är möjligt att få en snygg och fungerande lokal utan att köpa en massa nytt.

Bevara befintligt i första hand
I första hand strävar Castellum efter att bevara befintliga lokaler och dess planlösning i så stor utsträckning som möjligt.

I andra hand vill man demontera och återmontera. Här behöver man skapa förutsättningar för att cirkulera och mellanlagra använda byggvaror – vilket är en stor utmaning för vilket fastighetsbolag som helst.

Det händer att en bedömning görs för snabbt och att materialet läggs på hög i någon lokal någonstans där det ofta blir liggande och glöms bort. Eller så slängs det.

– Vissa produkter ska inte återbrukas, de kan till exempel innehålla miljöfarliga ämnen eller ha dålig teknisk prestanda. För att avgöra vad som ska sparas, säljas eller slängas behöver produkten bedömas utifrån valda parametrar. Alla har inte heller plats för att lagerhålla återbrukat material och då kan det istället säljas så det kommer till nytta på andra platser, säger Lovisa Martinsson.

Digitalt redskap för återbruksinventering
Hur får man överblick över sitt tillvaratagna material då? Castellum använder sig av CCBuild för att dokumentera sina återbruksinventeringar, vilket görs digitalt.

– För varje lokal eller byggnad som ska inventeras samlar man information om varje specifik produkt och för exempelvis en dörr fyller vi i dimensioner, brandklass, ljudklass, om den är vänster- eller högerhängd och så vidare. Man tar också bild på produkten. Det är otroligt praktiskt, för då har vi full koll på de produkter som kan återbrukas utan att vi behöver åka ut och titta på dem i efterhand.

Samarbete är smart
I takt med den cirkulära omställningen kan det behövas en intern diskussion om vad man ska göra i egen regi eller vad som kan lejas bort, menar Lovisa Martinsson:

– Samarbete med olika aktörer kan vara smart och det är också något som ökar. Alla har inte tomma lokaler där återbrukat material kan lagerhållas eller kompetens att återbruksbedöma material. Då är exempelvis återbrukskonsulter eller lokala återbrukshubbar en bra lösning där det går att få hjälp med detta.

Ekonomiskt eller ekologiskt lönsamt?
Balansen mellan vad som är ekonomiskt och miljömässigt lönsamt är en fråga som ofta dyker upp i de här sammanhangen. Lovisa Martinsson konstaterar att återbruk i de flesta fall medför ekonomisk besparing.

I de fall det inte blir en besparing bör man ställa sig frågan vad som är viktigast: Kortsiktig ekonomisk lönsamhet eller en mer långsiktigt hållbar horisont.

– Det är många aktiviteter som måste fungera – demontering, paketering, lagerhållning, transporter, återmontering… Om inte aktörer i hela kedjan är med och bidrar kommer återbruksmarknaden inte att utvecklas. Och om vi slänger fungerande produkter kommer det inte att finnas något återbruk att köpa. Vi behöver se till att produkter får en cirkulär livscykel istället för linjär, vare sig det är i våra egna fastigheter eller andras.

Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se