Riksbyggen renoverade och tillvaratog 60-talskök

FÖRE och EFTER Riksbyggens varsamma renovering av köken i Skarpan. Köksstommar, luckor och beslag är tillvaratagna och moderna vitvaror är installerade. Foto: Sofia Meurk

Istället för att riva ut och sätta in nytt gjorde Riksbyggen en inventering, när området Skarpan skulle renoveras. Resultatet blev att funktionell köksinredning och fina detaljer fick vara kvar. Det blev en vinst för både boende och bolag.

Sofia Meurk på Omreda.

Miljonprogramsområdet Skarpan, strax utanför Linköping, byggdes på 60-talet och stod 2010 i behov av periodiserat underhåll men även en rejäl renovering. Trevåningshusen skulle förtätas med en våning till, hissar skulle installeras och inredningen uppdateras.

I stället för att få ett scenario med att riva ut och ersätta med nytt valde Riksbyggen att låta en specialist på varsam renovering, Sofia Meurk i företaget Omreda, göra en inventering samtidigt som den tekniska inventeringen utfördes. Att det skedde i ett tidigt stadie var positivt eftersom det blev en smidig samverkan och förståelse för de olika kompetenserna, genom hela projektet.

– Jag inventerade och identifierade både exteriört och interiört i bild och text vad som var original, vad som tillkommit senare och vad som kunde renoveras. Jag kartlade husens historik, arkitektens intentioner och tidigare renoveringar. Jag gav även förslag på vad som kunde bytas ut och kompletteras så att det fyller krav på dagens standard gällande till exempel elsäkerhet och belysning, säger Sofia Meurk.

Gediget trä av hög kvalitet

De handtag som var för slitna byttes mot nytillverkade i samma stil. Foto: Sofia Meurk

Hon sammanställde en rapport, Omredningsanalysen, som hon säger fick upp ögonen på fastighetsägaren om vilka värden som faktiskt fanns i husen. Det satte sedan nivån på hur och vad man skulle renovera. Samtliga kök skulle egentligen rivas ut men Riksbyggen beslöt i stället att låta kökens originalinredning vara kvar eftersom den hade klarat tidens tand sedan byggåren på 60-talet.

Stommar och luckor var visserligen skavda och smutsiga men det gedigna trät höll fortfarande hög kvalitet med luckor som gick att öppna och handtag i metall med plastbricka bakom. Luckorna monterades av och omlackerades i en bruten gräddvit nyans. Fasta stommar och täckskivor målades sedan på plats.

Rostfria diskbänkar bevarades
Den lägre bänkhöjden på 85 cm höjdes till nuvarande standard på 90 centimeter och utdragslådor fick nya rullbeslag för modern komfort och smidighet.

Bänkskivorna, från olika tider, hade sett bättre dagar och byttes ut till nya i laminat, med det klassiska mönstret Virrvarr som skapades av Sigvard Bernadotte 1958. Sofia Meurk påpekar att bänkarna är med rak och inte rundad framkant för att vara tidstypiska.

Diskbänkarna av rostfritt stål är hon glad för att de bevarades. Med sin outslitliga yta och upphöjda spillkant är de svåra att ersätta med något bättre modernt.

Kaklet ovanför bänkarna behövde ersättas eftersom bänkhöjden ändrades. Det självklara var att ta samma slags 15 x 15 kakel och montera och foga på samma vis som innan.

– Det är 1A vid varsam renovering, att ersätta med samma eller liknande sak och utgå från det som är tidlöst, säger Sofia Meurk.

60-talskök är välplanerade
Hon konstaterar att köken från denna tid är välplanerade med bra skafferilösningar, rejält städskåp och generösa förvaringsmöjligheter. Det bevarades. Men den tidstypiska detaljen med ett tomt utrymme och utdragbar bak- och skärskiva ovanför, där husmor skulle sitta på en pall och hacka grönsaker, moderniserades. Här installerades en diskmaskin istället.

Alla andra vitvaror byttes ut mot nya med högsta energiklass; kyl, frys och spis i vitt som smälte in i inredningen.

De slitna golven fick nya tidstypiska, slitstarka och miljövänliga linoleummattor i grått som matchade bänkskivornas Virrvarr-mönster. Väggar och tak målades, liksom glaspartiet med dörr, mellan hall och kök.

– Det var något Riksbyggen hade tänkt att ta bort men i och med resultaten i Omredningsanalysen insåg man att det var fint och fyller en funktion; det släpper in ljus i hallen och det går att stänga till mot matos. I vissa lägenheter var partiet borta och vi kunde jämföra. Då blev det självklart att de skulle vara kvar, säger Sofia Meurk.

Visningslägenheten viktig

Glaspartiet mellan hall och kök fyller sin funktion. Foto: Sofia Meurk

För att öka förståelse för hur det skulle bli efter renoveringen inreddes en visningslägenhet där de boende fick möjlighet att se och känna på beslag och inredning. Det var viktigt för att stilla eventuell oro. Detta bekräftar Anders G Jacobson, som arbetade som marknadsområdeschef på Riksbyggen under renoveringstiden.

– Det fanns en tveksamhet inför renoveringen hos vissa hyresgäster. Det blir det ofta när man står inför en eventuell hyreshöjning och det kan vara svårt att bemöta. Därför var det viktigt med en visningslägenhet där vi kunde förmedla och visa hur det skulle bli, säger han.

Lägenheten användes även till att engagera entreprenörer och hantverkarna som skulle medverka i projektet. Renoveringen pågick under fem års tid och hantverkare byttes ut men genom att det fanns en mall på hur det skulle se ut och utföras blev det inga problem.

Kunskap måste föras vidare
Sofia Meurk påpekar att det kan vara avgörande att hon som kunnig inom varsam renovering är med i själva projekteringen. Annars finns risken att de som tar vid och ska genomföra renoveringen inte har kunskap att ta till sig informationen.

– I Skarpanprojektet var jag med på informationsmöte med hantverkarna och gick igenom resultaten av inventeringen med dem. Först då trillade polletten ner hos både hantverkare och projektledare. Jag var även med när visningslägenheten ställdes i ordning och kunde justera vissa saker, till exempel den raka kanten på bänkskivan, dörrtrycken, målning och inglasning av balkonger.

Hantverkarnas kompetens lyfts fram
Anders G Jacobson berättar också om hur viktigt det var att ha kompetenta yrkesförmän som förebilder, med i projektet. Riksbyggen samlade dem till möten med övernattning i tidigt skede. När projektet hade presenterats tog man i hand på att detta skulle bli det bästa bygget.

– Det lyfte nivån på engagemang och utförande, när det blev mer personligt. Det var en av framgångsfaktorerna, att skapa gemenskap, säger han.

Sofia Meurk upplevde också att hantverkarna blev mer entusiastiska och lösningsorienterade när de förstod vad som skulle åstadkommas. Att få med sig hantverkarna är viktigt. Renoveringsprojekt gynnar dem, då får de använda sin kompetens och utbildning, inte bara riva ut och montera nytillverkat.

Anders G Jacobson är inne på samma spår och påpekar att renovering med återbruk där man ”lappar och lagar” även ger mer arbete åt lokala firmor och hantverkare.

Spånskivekök ger inte samma känsla
Rent ekonomiskt säger han att Riksbyggen inte har tjänat pengar på Skarpans återbruksprojekt men att det är så många andra värden som har uppnåtts än de ekonomiska. Till exempel har man sparat och tagit tillvara på resurser och material och man har hög andel nöjda kunder som väljer att bo kvar, avflyttning kostar pengar.

– Sitter du vid datorn och kalkylerar blir det en +/– noll resultat, men du kan aldrig få samma känsla i ett nybyggt spånskivekök som i ett gediget kök från 60-talet, det är där pengarna sitter, säger han.

Tips och råd till fastighetsägare inför renovering med återanvändning:

• Engagera en sakkunnig inom varsam renovering och inventering, tidigt i processen. Det sparar tid och pengar i senare skede och säkerställer att bra befintligt inte slentrianmässigt byts mot nytillverkat av sämre kvalitet.
• Bjud in till informationsmöte och engagera entreprenörer och hantverkare i projektet.
• Ta tillvara på varandras kompetens och kreativa lösningar.
• Förbered de boende på renoveringen med många informationsmöten och ha förståelse för deras oro.
• Bygg en visningslägenhet för att visa slutresultatet för de boende och för att använda som mall för hantverkarna gällande utförande och material.
• Gedigna material håller längre och kan underhållas och renoveras – flera gånger. Ett billigare material håller inte lika länge och måste troligtvis bytas ut när det gjort sitt.
• Renovering med återanvändning skapar arbete på orten för de lokala hantverkarna.

Källor: Anders G Jacobson och Sofia Meurk

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se