Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta och Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige. Foto: Filippa Ländin/Per Myrestig/Olof Holdar
Hyresmarknadens parter presenterar en överenskommelse med rekommendationer för de årliga hyresförhandlingarna: Trepartsöverenskommelsen. I ett pressmeddelande säger de sig vilja få en bättre fungerande hyresmarknad med överenskommelsen.
Trepartsöverenskommelsen innefattar rekommendationer till de lokala parterna och tydliggör vilka faktorer som bör ligga till grund för förhandlingarna om den årliga hyresutvecklingen.
– Med den nya överenskommelsen stärker vi parter tillsammans hyresrätten och bidrar till en bättre fungerande och mer förutsägbar hyresmarknad. Jag är stolt över att vi med dialog, förhandling och gemensamt utvecklingsarbete har hittat lösningar i stället för låsningar, till nytta för våra medlemmar, säger Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta.
– Vår ambition med överenskommelsen är att säkra en bättre förhandlingsprocess, för att stärka hyresrättens attraktivitet, men också konkurrenskraft. Det gynnar hyresgäster som får ett bra boende och fastighetsägare som kan öka sina investeringar i hyresrätter när utvecklingen blir mer förutsägbar, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.
– Jag är väldigt glad att vi äntligen kommer överens. Det finns cirka tre miljoner hyresgäster i Sverige och för dem kommer överenskommelsen skapa en tryggare hyresrättsmarknad, bättre förutsägbarhet och rimligare hyror. Överenskommelsen blir en garant för att vårt kollektiva förhandlingssystem kan fortsätta utvecklas, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
Överenskommelsen innebär att:
- Parterna utgår från samma ekonomiska faktorer i de årliga förhandlingarna. Från och med förhandlingsåret 2023 rekommenderas fem olika faktorer som grund för de årliga förhandlingarna. Två reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp samt förvaltnings- och underhållskostnader. Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP/capita samt inflation exklusive hyror. Hänsyn bör också tas till den samhällsekonomiska utvecklingen på orten.
- En nationell modell för mätning och värdering av förvaltningskvalitet tas fram. Parterna är eniga om att förvaltningskvalitet är en bruksvärdesparameter som inte ska blandas ihop med grunderna för de årliga hyresförhandlingarna och som ska förhandlas separat. Därför tar man fram en nationell metod för att mäta, värdera och kontinuerligt förbättra förvaltningskvalitet över tid.
- En konkret och gemensam modell för systematisk hyressättning tas fram. Basen är den gemensamma vägledningen ”Att arbeta med hyressättningsmodeller” som uppdateras med en konkret modell för hyressättningsprocessen, med inspiration av den så kallade Malmömodellen. En modell som förenklar processen och som enkelt kan anpassas efter varje orts förutsättningar.
- Parterna ska verka för att den offentliga hyresstatistiken utvecklas. För att ytterligare effektivisera hyresförhandlingarna behövs en offentlig och lättillgänglig hyresstatistik som visar olika slags hyresbostädernas hyror, lägen och egenskaper på lokal nivå. Enligt parterna skapar det bättre förståelse för hur hyressättningen fungerar. Det är bra både för hyresgäster, hyresvärdar och hyresförhandlingarna. Därför behöver den nuvarande statistiken fördjupas, förbättras och hanteras av det offentliga. Parterna påpekar att det har utretts två gånger av Boverket och de uppmanar till att det är dags att beslut fattas för att påbörja arbetet.
- Parterna har bildat ett digitaliseringsforum för att möta den digitala utvecklingen, till nytta för hyresgäster och fastighetsägare.
Källa: Sveriges Allmännytta: Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Allmännytta
