Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta har gått samman och tagit fram en gemensam rekommendation för att införa IMD i bostadsfastigheter. Man har enats kring en införandeprocess i tio steg och vilka priser som ska gälla.
De tre partnerna Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sveriges allmännytta har arbetat fram rekommendationer för hur fastigheter för boende ska införa individuell mätning och debitering av tappvatten, så kallad IMD tappvatten.
– Huvudsyftet med IMD-rekommendationen är att minska vattenförbrukningen och det leder också till minskad energianvändning. Man får en medvetenhet om sin förbrukning som hyresgäst eller boende, säger Rikard Silverfur från Fastighetsägarna som var moderator på webbinariet som lanserade rekommendationen.
Det ska inte råda olika åsikter
Den gemensamma vägledningen togs fram på grund av att Boverket kommit med ett nytt regelverk kring IMD och de gamla IMD-rekommendationerna från 2012 behövde anpassas. När detta skulle ske såg de tre organisationerna Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sveriges och Sveriges Allmännytta en möjlighet att göra gemensam sak.
– Vi hade en enad och uttalad ambition att effektivisera förhandlingar och processer och göra dem smidigare och hitta en offentlig källa för att hämta uppgifter om förbrukning och kostnader, så att det inte kunde råda olika åsikter om det, kommenterar Rikard Silverfur.
10-steg till IMD
Björn Berggren från Sveriges Allmännytta har varit en aktiv deltagare i arbetet med rekommendationerna och han presenterar en process över vilka steg man bör ta för att kunna införa IMD tappvatten.
- Säkerställande av väl fungerande system. Som fastighetsägare ser man till att det inte finns läckage eller onödiga värmeförluster i ledningarna.
- Beslut tas att hyresvärden vill införa IMD-vatten.
- Förhandlingsskede. Ta fram ett förhandlingsunderlag för att genomföra en förhandling med sin lokala part på orten.
- Information till boende om IMD-vatten. I rekommendationen finns en bilaga med förslag på information som man kan skicka ut.
- Installations- och byggnadsarbeten. Mätare behöver installeras och kanske måste man dra nya rör för att få plats med mätare.
- Data görs tillgänglig i så kallad inkörningsperiod. De boende ska få ta del av sin egen förbrukning och vad det skulle kosta. Det kan visas på hyresavin men ska inte debiteras.
- Möjligheter till förändrat beteende. Det ska vara möjligt för de boende att göra förändringar innan man börjar ta betalt för vattnet.
- Tillämpning av ny hyra – debitering inleds.
- Normal drift med mätning och debitering.
- Justeringar sker årligen på grund av prisförändringar.
Framtagning av medelvärden
Precis som Silverfur sa tidigare var det viktigt att det inte skulle bli tveksamheter kring vilka taxor och volymer som ska råda. För att få fram medelvärden av förbrukning har man tagit hjälp av så kallade Myndighetsdata. Från Statistiska centralbyrån har man fått ut data på hur stora olika typer av lägenheter runt om i Sverige är. Sedan har man tittat på Boverkets siffror kring vad en normal energianvändning för varmvatten är för respektive lägenhetstyp.
Det tredje benet är priset för varmvatten. Där har man kommit överens om att rekommendera att använda data från Nils Holgersson.
– Vi har gett Nils Holgersson uppdrag att årligen ta fram en lista över vad kostar tappvarmvatten i respektive kommun kostar, utifrån de fjärrvärme- och vattentaxor som finns. Första datan från Nils Holgersson kommer i slutet av oktober, säger Björn Berggren.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
IMD-rekommendation
Se hela webbinariet och läs nya rekommendationen här.
