Så hanterar du störande brf-grannar

Johan Flodin på Fastighetsägarna Stockholm ger råd hur brf:er ska hantera störande grannar.

Hur vanligt är det med störande grannar i bostadsrättsföreningar? Fastighetsägarna Stockholm har tagit reda på svaret och ger råd hur styrelsen ska agera.

Mer än hälften av Stockholms bostadsrättsföreningar brukar få in klagomål till styrelsen på olika typer av störningar under ett år. Det visar en enkät som Fastighetsägarna Stockholm har gjort bland bostadsrättsföreningar i Stockholm.

Utöver hög musik, störande ljud och sopor är de vanligast att grannar stör sig på rökning och renoveringar. Mest ovanligt är att störningsärenden handlar om hot och våld, skriver Fastighetsägarna.

Styrelsens skyldighet
Oftast brukar det räcka att ringa på dörren hos grannen och be honom eller henne att sänka musiken, slänga sina sopor eller sluta dammsuga klockan fem på morgonen.

Men ibland räcker inte det och den boende kan då rapportera störningen till styrelsen i bostadsrättsföreningen. Styrelsen är alltid skyldig att utreda om klagomålet är befogat, och om det rör sig om en störning eller inte.

Av de svarande har 84 procent vidtagit åtgärder för minst en inrapporterad störning under de senaste fem åren.

Befogade klagomål
– Man ska komma ihåg att människor måste få leva ett normalt liv i ett flerfamiljshus, vilket innebär att ljud ibland kan höras in till grannen. Men det är när ljud eller annat går ut över vad som kan anses normalt som det blir en störning, säger Johan Flodin, ansvarig för bostadsrättsföreningsfrågor på Fastighetsägarna Stockholm.

Han berättar att Fastighetsägarnas undersökning visar att 67 procent av alla störningar som rapporteras in upplevs som relevanta och rimliga av styrelserna. Det tyder på att de flesta klagomål som förs fram är riktiga störningar.

Okända regler
I undersökningen framkommer att de flesta föreningar, 78 procent, har ordningsregler men att kännedomen om dessa hos de boende upplevs vara låg.

Av de svarande styrelsemedlemmarna anser 75 procent att de boende har låg kännedom om vad det innebär att bo i ett flerfamiljshus.

Tvångsförsäljning
De flesta störningar går att lösa genom att prata med personen i fråga. Men ibland räcker inte det och då finns det en särskild process som styrelsen ska följa.

Det första steget är att skicka en rättelseanmodan till den boende, och i sista hand förverkande, det vill säga tvångsförsäljning av bostadsrätten som den som stör bor i.

Undersökningen visar att det är väldigt ovanligt att det går så långt som till tvångsförsäljning. Endast 10 procent av de svarande har inlett eller genomfört en sådan process någon gång under de senaste tre åren.

Däremot har 56 procent av styrelserna skickat en rättelseanmodan till någon bostadsrättsinnehavare minst en gång under de senaste tre åren.

Brist på kunskap
Många styrelser, 66 procent, anser att de har liten kunskap kring de lagar och regler som gäller vid störningsärenden.

– Om styrelsen upplever att de behöver gå vidare med störningen och inleda en process om rättelseanmodan är det mycket viktigt att det går rätt till. Vår rekommendation är att man anlitar professionell juridisk rådgivning för att säkerställa att allt går rätt till, säger Johan Flodin och tillägger;

– Det finns också störningsjourer som bostadsrättsföreningar kan anlita, som kommer till platsen när de blir ditringda, och skriver en händelserapport. Den fungerar sen som opartisk bevisning om störningen skulle gå vidare till rättelseanmodan.

Källa: Fastighetsägarna Stockholm

Bli den första att kommentera "Så hanterar du störande brf-grannar"

Lämna en kommentar