Ny rapport visar hur badhus kan spara energi

I Beloks rapport lyfts Hylliebadet fram som Sveriges mest energieffektiva simhall per badande. Foto: Sanna Dolck/Malmö stad.

Badhus slukar mest energi av alla idrottslokaler. Nätverket Belok har sammanställt hur energianvändningen ser ut och hur den kan effektiviseras.

– Potentialen för att energieffektivisera badhus är stor, enligt tidigare studier runt 30 procent, säger Josep Termens på CIT Energy Management, som har gjort rapporten tillsammans med Mona Norbäck.

De flesta av Sveriges badhus börjar få minst 50 år på nacken och byggdes först och främst som bad där man tvättade sig och lärde sig simma. I dag har många simhallar byggts ut med tekniskt komplicerade äventyrsbad och vatten- och lufttemperaturer har höjts avsevärt för att tillfredsställa dagens badare.

Detta påfrestar ytterligare den energislukande verksamhet som det innebär att värma vatten och lokaler, ventilera och avfukta luften, rena bassängsvatten och pumpa ut och in nytt vatten i takt med att badbesökarna kommer och går.

Josep Termens på CIT Energy Management.

Svårt att kartlägga
– Ett badhus vi pratade med uppskattade att de gör av med i snitt knappt 400 kWh/kvadratmeter och år och gamla badhus gör av med ännu mer, säger Josep Termens.

Beloks rapport bygger på en tidigare rapport från Energimyndigheten (STIL2- Statistik i lokaler) där energiförbrukning i badhus kartlagts, och har kompletterats med insamling av erfarenheter från beställare, konsulter och leverantörer av energikrävande utrustning för badhus.

Bilden Belok får fram är dock inte heltäckande. Många badhusförvaltare vet inte riktig hur fördelning av energianvändning mellan de olika tekniska systemen ser ut, eftersom alla parametrar inte övervakas och undermätning sällan sker.

Tekniska framsteg
Belok konstaterar att tekniken har gått framåt både när det gäller luftbehandling, vattenrening och belysning.

Det handlar om frånluftsvärmeåtervinning, effektiv avfuktning, återvinning av processvatten eller värmeväxling. Man kan också jobba med energieffektiva pumpar, pumpstyrning och värmeåtervinning av pumpmotorer och energieffektiv belysning och värmeåtervinning av gråvatten. Dessutom kan man nå resultat genom bättre systemsyn för hela verksamheten.

– Viktigast är att anpassa system och utrustning efter verkliga behov och få de olika systemen att prata med varandra, säger Josep Termens.

Värmeväxlare för gråvatten på Hylliebadet i Malmö.

Bäst i Sverige
Ett problem är dock att det finns få dokumenterade goda exempel på badhus som effektiviserats.

– I andra typer av lokaler har beställarna ofta mer erfarenhet. Men badhus gör man kanske bara en gång i livet. Vi önskar därför att det görs en sammanställning av fler referensprojekt och goda exempel som kan stärka beställarnas roll vid ny- och ombyggnad av badhus, säger Josep Termens.

I Beloks rapport lyfts Hylliebadet fram som Sveriges mest energieffektiva simhall per badande. Badet byggdes eftersom det är brist på simhallar i det växande Malmö. Malmö stad har höga mål för energieffektivisering och tog chansen att göra en insats.

Smarta lösningar
I arbetet hade Malmö stad hjälp av att alla inblandade i projektet hade tidigare erfarenheter av att bygga badhus, bland annat arkitekten PP arkitekt som har ritat flera badhus tidigare.

PP arkitekt placerade till exempel rum med liknande temperatur och luftfuktighet intill varandra.

Ingemar Jönsson, energisamordnare för Hylliebadet.

– De olika poolerna för träning, lek och spa ligger i stängda rum, vilket gör det lätt för oss att hålla olika temperaturer i olika avdelningar, säger Ingemar Jönsson på Malmö stad Stadsfastigheter som var delaktig som energisamordnare för Hylliebadet.

Kommunicerande system
Ett välisolerat klimatskal och värmeåtervinning från både vatten och luft, solceller på taket och ett system som minskar höjdfallet och därmed energianvändningen till vattenreningen har också bidragit.

Man har även jobbat för att få alla styrsystem att kommunicera mot ett överordnat styrsystem.

– Vi är på god väg att nå dit, säger Ingemar Jönsson.

Text: Martina Nyhlin
redaktionen@forvaltarforum.se

 

 

Kort om Belok

Nätverket Belok delfinansieras av Energimyndigheten och syftar till att minska energianvändning i lokaler genom erfarenhetsutbyte mellan fastighetsägare, kompetensutveckling och olika studier och projekt.

Besök Beloks hemsida

 

Köpt energi i badhus

  • 60 procent – fjärrvärme för uppvärmning av bassängvatten och tappvarmvatten, 60 procent.
  • 18 procent – el till luftbehandling, inklusive fläktar, värmepumpar/kylmaskiner.
  • 8 procent – el till belysning.¨
  • 7 procent – el till pumpar.
  • 7 procent – el till övriga tekniska system.

 

Källa: Energimyndigheten-STIL 2

 

Energiförluster i badhus

  • 40 procent – avdunstning, latent värme som finns i den fuktiga inomhusluften förloras när bassängvatten avdunstar.
  • 20 procent – transmission, värme som förloras via anläggningens klimatskal och även eventuella rutschkanor på utsidan.
  • 25 procent – ventilation, värme i frånluften som inte utnyttjas innan den förs bort ur lokalen.
  • 15 procent – spillvatten, värme som finns i vattnet förloras via avblödning, backspolning av filter och gråvatten från duschar, som leds ut i avloppet.

Källa: IVL-”Activa badhus”