Färdplanen för ett klimatneutralt Sverige 2045 har vässats och gett 14 uppmaningar till riksdag och regering att ta snabba beslut som möjliggör omställningen. Bland annat nya regler, så befintliga byggnader och återbrukat material kan nyttjas bättre.
2018 tog branschen fram sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för Fossilfritt Sverige. I förra veckan presenterades den nya, uppgraderade färdplanen för bygg- och anläggningssektorn, där fastighetsbranschen ingår. Sektorn står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp och klimatpåverkan och syftet med planen är att minska detta och bli klimatneutral till 2045.
Som delmål finns en halvering av utsläpp till 2030, jämfört med det valda basåret 2015. Färdplanen täcker hela värdekedjan från tillverkning av material och produkter till drift och förvaltning av fastigheter, så det finns många delar att skruva på för att nå ett resultat. Bland annat trycker man på mer cirkulärt tänkande och att utnyttja redan byggda fastigheter och därmed minska resursanvändning vid ny produktion.
I samband med presentationen av färdplanen skickades även en 14 punkter lång lista på uppmaningar till riksdag och regering, vad som bör genomföras för att underlätta omställningen. Se Faktarutan.
Vi frågar Rikard Silverfur, chef för Utveckling & Hållbarhet på Fastighetsägarna, vad den vässade färdplanen innebär?
– I färdplanen ges en beskrivning av nuläge och vad som krävs för att nå målen. Till beslutsfattare riktas 14 uppmaningar som sektorn bedömer behöver genomföras för att göra resan mot fossilfritt möjlig. Det är dock sektorn själva som ska göra jobbet. Därför riktar vi inte mindre än 30 åtaganden till oss själva.
Vad är specifikt för fastighetsägare?
– Utöver åtaganden som är gemensamma för hela sektorn förväntas fastighetsägare bland annat att vårda och optimera nyttjandet av fastigheter, främja minimerad och cirkulär materialanvändning, energieffektivisera och samarbeta med boende och lokalhyresgäster.
Vilken påverkan får planen på fastighetsägare?
– Den ger en tydlig signal om att fastighetsägare behöver anta målen och ta fram en plan för att nå dessa mål. Färdplanen är användbar i diskussion med andra aktörer i värdekedjan eftersom hela sektorn står bakom den och den representera dessutom hela värdekedjan, från material till drift, vilket är unikt jämfört med andra sektorer. Den är en bra och gemensam utgångspunkt för hur sektorn bör göra affärer mellan varandra.
Vad bör fastighetsägare göra i nuläget?
– Steg 1 är att signera att man som aktör är med på färdplanen. Det gör man via ett formulär. Steg 2 är att införa målen och åtaganden i sin egen verksamhet. Steg 3 är att jobba mot målen och börja mäta hur det går.
Finns det något i färdplanen som du saknar?
– Ja, vi fastighetsägare saknar våra kunder i värdekedjan. Hyresgäster och boende är inte med i färdplanen, vilket är synd.
Någon mer du tycker bör föras fram gällande den?
– Vi är mycket glada över att vi har fått med oss hela sektorn i den nya resurshierarkin. Vilket innebär 1. tänk om, 2. optimera, 3. bygg om och 4. bygg nytt. Hela sektorn verkar nu för effektivare resursanvändning och cirkulära resursflöden. Den gemensamt framtagna resurshierarkin genomsyrar hela färdplanen och de uppmaningar sektorn ger till beslutsfattare. Att optimera nyttjandet av det som redan är byggt är en nyckel till minskad klimat- och miljöpåverkan.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
Uppmaningar till riksdag och regering
För att bygg- och anläggningssektorn ska klara nödvändiga investeringar i klimatomställningen skickar färdplanen 14 uppmaningar till riksdag och regering, vilka bör genomföras omgående.
- Inför gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader, samt utökade krav på att deklarera
byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur hela livscykelperspektivet. - Genomför regelförändringar i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler för att främja funktionsändring av befintliga byggnader samt möjligheten att använda återbrukat material.
- Säkerställ att kunskap om klimatomställningen kommer in i utbildningar på alla nivåer.
- Säkerställ att ytterligare medel avsätts för forskning och innovation med fokus på minskad klimatpåverkan och klimatanpassningar i samhällsbyggandet.
- Använd offentligt finansierade investeringar som en motor i klimatomställningen.
- Skapa förutsättningar för en grön industriomställning för byggmaterial samt bygg- och installationsprodukter genom effektiva tillståndsprocesser och säkrad tillgång till fossilfri el.
- Tillsätt en utredning för att analysera för vilka byggmaterial, bygg- och installationsprodukter det vore lämpligt att införa producentansvar.
- Ge lämpliga aktörer i uppdrag att tillhandahålla utveckla och förvalta öppen klimatdata som är representativ för bygg- och anläggningssektorn i Sverige. Den ska vara generisk, livscykelbaserad och kvalitetssäkrad.
- Främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfallet åter blivit en produkt.
- Tydliggör i plan– och bygglagen att resurshushållning har prioritet så att även byggande och tekniska egenskapskrav fokuserar på hushållning av råvaror.
- Se över regelverk så att material inte avfallsklassas i onödan.
- Inför Energimyndighetens förslag på energieffektiviseringsbeting i sektorerna bostäder och service.
- Främjande insatser behövs för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon.
- Stärk Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnäts uppdrag att utveckla strukturer för välfungerande flexibilitetsmarknader för el och värme.
