Nyss publicerades en reviderad version av EU:s energieffektiviseringsdirektivet. Detta inleder vad som redan har beskrivits som en ny era för energieffektivitet inom Europeiska Unionen. Men vad har detta för konsekvenser för fastighetsägare?
Det allra första energieffektiviseringsdirektivet antogs redan 2002 och har sedan dess omarbetats och skärpts flera gånger för att svara på den växande klimatkrisen. Det nu godkända direktivet, med nummer 2023/1791, är det mest ambitiösa hittills. Det kräver att den totala energiförbrukningen minskar med 11,7% fram till 2030 och att klimatneutralitet uppnås senast 2050. Utöver detta finns också en önskan om att minska Europas beroende av ryska fossila bränslen.
Krävs långsiktig planering
För fastighetsägare innebär direktivet nya krav och förväntningar som kan påverka verksamheten och investeringsbeslut. Bland annat införs ökade energibesparingsmål. Tidigare låg dessa mål på 0,8%, men de kommer nu att öka avsevärt.
När Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta, intervjuades av SVT uttryckte han en oro över att det kommer att kosta deras medlemmar 550 miljarder kronor fram till 2050 att nå EU:s mål.
– Vi vet att det kommer att ställas krav på befintliga byggnader att bli mer energieffektiva. Det mest tongivande direktivet, det om byggnaders energiprestanda, förhandlas dock fortfarande så vi känner inte till exakt utformning av kraven, säger Rikard Silverfur, chef för Utveckling och Hållbarhet på Fastighetsägarna.
Energiklasserna kan ändras
Innan direktivet träder i kraft har regeringen gett Boverket i uppdrag att analysera hur Sveriges indelning i energiklasser för byggnader skiljer sig från övriga länder i Europa. Energiklasserna kan ändras om det krävs för att Sverige ska ha likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra medlemsstater vad gäller renoveringskrav på befintliga byggnader. Medlemsländerna i EU har två år på sig att ta fram sina genomförandeplaner.
– Framöver kan vi vänta oss skarpare och mer detaljerade krav kring bland annat nollutsläpp, laddinfrastruktur, solenergi och styr- och övervakningssystem för nya byggnader. När direktivet är beslutat i EU och implementerat i respektive medlemsland blir det en märkbar förändring för fastighetsägare. Förutom skarpare krav befarar vi på Fastighetsägarna att kraven också kommer vara väldigt detaljerade vilket ofta är kontraproduktivt, säger Rikard Silverfur.
Oscar Jarebro som är produktägare på Momentum Energi välkomnar arbetet från EU:s sida med att harmonisera kraven i direktivet.
– Vi hoppas så klart på tydliga riktlinjer även från Boverket, säger han.
Energiförbrukning i realtid
Övervakning och rapportering av energiprestanda utgör centrala delar av det nya direktivet. Fastighetsägare kan därför förvänta sig att behöva följa noggrannare krav på att samla in och rapportera data om sin energiförbrukning och effektivitet.
– Första steget i energiarbetet är att veta sitt utgångsläge för att kunna applicera rätt åtgärder och investeringar för att förbättra klimatskalet. Utöver detta så kommer fler företag att omfattas av hållbarhetsrapportering (CSRD) de närmsta åren och energirapporteringen är en del av det, säger Oscar Jarebo och fortsätter:
– Vi ser att det blir allt viktigare att ha möjlighet att följa energiprestandan i realtid, både med tanke på kraven från EU och för att hålla nere sina kostnader som fastighetsägare.
Partnertext från Momentum
