Emila Ardestani, Riksbyggen, och Tommy Andersson, styrelseordförande i brf Ystadshus nr 4.
AI-teknik för energioptimering blir allt vanligare i Riksbyggens brf:er. Investeringskostnaden är liten och besparingen stor. – Vi har sparat 56% i energikostnad jämfört med samma period i fjol, säger Tommy Andersson, styrelseordförande.
Tommy Andersson är styrelseordförande i bostadsrättsförening Ystadshus nr 4 med 48 lägenheter och han berättar att de har lyckats med den stora besparingen genom AI-teknik, tillsammans med en hel del andra energiåtgärder. Föreningen har använt sig av Riksbyggens tjänst energiförvaltning. Man har gjort energiinvesteringar på sju miljoner kronor. Tre av dessa miljoner fick föreningen direkt tillbaka i form av EU-stöd.
Förutom minskade kostnader och förbättrat inomhusklimat finns också en stark miljöaspekt med aktiv energiförvaltning.
– Vi bidrar ju till minskade koldioxidutsläpp. Det får man liksom med på köpet, säger Tommy Andersson.
Om alla Riksbyggens 4 000 bostadsrättsföreningar gjorde samma sak skulle det minska klimatpåverkan avsevärt.
Proaktivt arbete
Emila Ardestani är utbildad civilingenjör i Iran med svensk påbyggnadsutbildning och energiingenjör vid Riksbyggens marknadsområde Södra Skåne, där Ystadshus nr 4 är en av 380 föreningar. Hon arbetar proaktivt med att informera föreningarna om Riksbyggens tjänst energiförvaltning.
– AI-teknik brukar vara det första vi berättar om, innan vi föreslår större investeringar. Tekniken är inte så dyr men innebär i sig en minst 20-procentig minskning av energiåtgången.
Kortfattat innebär AI-tekniken (artificiell intelligens) att den intelligenta tjänsten värmeoptimering lär sig hur byggnaden reagerar på väderväxlingar och använder även framtida väderprognoser för att hålla en jämnare inomhustemperatur med lägre energiförbrukning.
– Vi har aktivt informerat om AI i ungefär ett år och några föreningar har redan fått tekniken installerad. Intresset är stort och jag räknar med att ett trettiotal föreningar i vårt marknadsområde har AI-tekniken i sina fastigheter inom ett år, säger Emila Ardestani.
Vilken är den största utmaningen i ditt arbete?
– Prata om teknik är svårt. Utmaningen är att göra presentationer för föreningar så tydliga som möjligt och med utgångspunkt i ekonomi, så att alla förstår hur stor besparingen blir. Jag brukar vara väldigt konkret och rita en bild över hur mycket energi som försvinner ut i luften med gammal teknik istället för att behållas i huset med hjälp av AI-teknik och andra åtgärder.
– Vår energiförvaltning innebär att vi gör upp en femårsplan med de olika investeringar som kan göras och vilka besparingar det blir.
I dessa ekonomiskt svåra tider, märker ni om bostadsrättsföreningar är mer försiktiga med investeringar i nya energilösningar?
– Nej, det är tvärtom. Nu med höjda elpriser tänker många på hur de skulle kunna spara energi och få ner kostnaderna.
Riksbyggens tjänst energiförvaltning för effektivare energianvändning i fastigheter kan innebära allt från injusteringar av befintliga anläggningar till stora investeringar, till exempel solenergi.
I tjänsten energiförvaltning ingår:
- Energiutredning med kartläggning av förutsättningar samt beräkning av besparingar.
- Investeringsplan tas fram. Förutsätter uppdaterad underhållsplan och flerårsbudget.
- Energiplan och energirapport. Vid energiförvaltningsmöten presenterar Riksbyggen energirapporten och går igenom kommande åtgärder i energiplanen.
I energiplanen har man med alla lämpliga åtgärder i ett femårsperspektiv utifrån varje förenings specifika förutsättningar; till exempel AI-teknik, värmepumpar, tilläggsisolering, ledbelysning, solceller, bergvärme.
– Bergvärme är inte så vanligt. Det passar inte alla föreningar. Överhuvudtaget gäller det i mitt arbete att inte bara titta på den tekniska potentialen, utan framför allt om investeringen är lönsam eller inte, säger Emila Ardestani.
Pay-off från solen
Solceller på fastigheternas tak finns med i femårsplanen för bostadsrättsföreningen Ystadshus nr 4.
– Det ska ske inom två år, enligt ett styrelsebeslut, berättar Tommy Andersson. Första steget är att låta experter syna taken. Har vi tur så slipper vi bygga om. Men även om vi behöver göra det så räknar vi med att det blir bra pay-off för investeringen inom en treårsperiod. Vi ska också ha ett batteri i källaren som lagrar överskott från solenergin.
Vilka fler energiåtgärder har ni gjort i föreningen?
– Ny radiatorkrets, bytt vissa radiatorer, nya kranar, optimering av systemet med takfläkt, tilläggsisolering. Friska grejer överallt. I samband med ett kraftigt regn för några år sedan blev vi också medvetna om att alla fönster måste bytas, så det är gjort.
– I planen ingår också att föreningen ska stå för elabonnemanget och debitera de boende, istället för att var och en ska ha eget abonnemang. Det blir en smidigare lösning. På sikt kommer också flera laddstolpar till elfordon.
Vad säger de boende?
– De är tåliga, även om det har blivit lite spring i lägenheterna. Men det har inte varit något motstånd alls mot energiinvesteringarna. Och de ekonomiska fördelarna är ju tydliga för alla.
Hur har samarbetet med Riksbyggen fungerat?
– Överlag bra. De som jobbar med energifrågorna har stora kunskaper.
Så detta är något som du rekommenderar till andra fastighetsägare?
– Absolut. Inget att tveka om. Energiförvaltning är ett sätt att se om sina hus och möta framtiden.
