”Jag tog er ner lugnt och säkert, va?” säger Långben efter den vådliga färden nerför berget. Foto: Imdb.com
Hållbarhetsåtgärder läggs på is för att ekonomin är svår att få ihop – eller – det är svårt att få ihop ekonomin för att vi inte genomfört åtgärder. Hur styr ekonomin våra beslut? Rådet är att inte vara lika omedveten förare som Långben på julafton.
FN:s klimatpanels budskap är tydligare än någonsin – ”Nu eller aldrig”! Samtidigt läser jag i tidningarna om den fallande ekonomin i form av elprischocker och dubbelhöjd styrränta.
Lätt att tänka att vi behöver rädda oss ur den ekonomiska krisen innan vi kan lägga pengar på att rädda planeten. Lätt att dra i handbromsen för offensiva satsningar som att köpa in elbilar till företaget eller skjuta fram renovering av tak och fasader för att kostnaderna för boendet ska öka orimligt mycket.
Samtidigt, vi har ingen annan planet att flytta till, vi behöver ta klimatpanelens budskap på allvar och det finns också mervärden som följer med många hållbarhetsåtgärder.
Nöden är uppfinningarnas moder
Men vi har bara en pott pengar och ekonomin styr, så hur göra? Vi behöver fråga oss om det är hönan eller ägget som kommer först? Är det för att vi har svårt att få ihop ekonomin som vi inte genomför åtgärder eller har vi svårt att få ihop ekonomin för att vi inte genomfört åtgärder? Och kanske ligger sanningen mitt emellan och svaret är inte svart eller vitt.
Nöden är uppfinningarnas moder, vilket när jag googlat lite ser betyder ungefär att ”en alltid hittar en lösning bara problemet är besvärande nog”. Frågan är hur vi vet när vi nått den punkten?
Lösningarna finns
Det positiva är att vi inte behöver nöden för att hitta lösningar, eftersom de redan finns lite här och där. Vi kan dock öka takten och vi kan bli bättre på att dela med oss och kopiera lösningar.
En positiv slutsats i Naturvårdsverkets underlagsrapport till klimathandlingsplan är att ”åtgärdsalternativen på klimatområdet har blivit fler och billigare, och att det finns en ökad investeringsvilja inom näringslivet.”
Genom att vara modiga beslutsfattare i samtliga led kommer takten öka, men framför allt behöver vi tänka till hur vi använder våra pengar på ett sådant sätt att det både ger oss glädje och miljönytta. Inte låta ekonomin få styra på egen hand utan ge den goda randvillkor för att vi ska ta oss dit vi vill.
Investerare gillar hållbarhet
Vi ser också hur bankvärlden just nu rustar för att tillämpa den gröna taxonomin, men även hur de tillsammans med investerare vädrar morgonluft kring de pengar som faktiskt finns att tjäna på hållbara innovationer och företag som nu växer fram.
Ekonomin är i dagsläget utmanande och alla har inte råd att göra det som borde göras, men den går alltmer mot att bidra till hållbara investeringar.
Utmaningar
Ett exempel på utmaning är bostadsrättföreningen med höga radonhalter som de försökt hantera i många år. De behöver egentligen ett FTX-system (ventilationssystem som återvinner värmen i frånluften) men av ekonomiska skäl blir de tvingade till en lösning med Frånluftssystem vilket kommer leda till minskad komfort med kalldrag och ökade energikostnader.
Andra fastigheter brottas med att inte kunna ta lån då deras placering i glesbygd medför ett lägre fastighetsvärde.
Lycklig är den förening som hann med att söka energieffektiviseringsstöd den korta tid det fanns och nu kan göra en totalrenovering med en stor energieffektivisering på köpet, eller den som redan för något år sedan tog ett lån med låg ränta bundet på 5 år eller mer och på köpet fick tilläggsisolering på vinden och solceller när de ändå skulle renovera taket enligt underhållsplanen.
”Jag körde ner er sakta och säkert, va?”
De flesta av oss får gilla läget att ekonomin styr, men vi kan också fundera på hur vi styr ekonomin.
Vi vill ju helst undvika Musses och Kalles dödsföraktande tur ner för berget med den glatt ovetande Långben som ställer frågan ”Jag körde ner er sakta och säkert, va?” när vi omskakade har tagit oss ner.
Den idylliska fasaden som packas ihop framför soptippen vid den tecknade filmens start är en otäck talande bild som beskriver hur vi idag behandlar vår enda planet.
Mari-Louise Persson
Miljö- och energichef på Riksbyggen
