Porträttfoto: Eva Malmsten
Stora som små fastighetsägare står inför arbetet med hållbarhetsredovisningen. Men behöver den vara så krånglig? Rapporteringen behöver effektiviseras så att fokus kan läggas på analys och åtgärder menar Mari-Louise Persson på Riksbyggen.
Riksbyggens årliga hållbarhetsbarometer 2023 visar att 85 procent tycker att hållbarhet är viktigt och 77 procent skulle vilja ta del av en hållbarhetsredovisning som beskriver bostadsrättsföreningens arbete med hållbarhet.
Vi ser också att i takt med att EU-taxonomin implementeras hos banker och större företag är det troligt att även de små företagen kommer påverkas av finansinstitutens nya sätt att värdera risker och möjligheter kopplat till hur företagen jobbar med hållbarhet.
Påverkar fastighetsvärdet
EU:s taxonomin är ett klassificeringssystem som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet anses vara miljömässigt hållbar. Energianvändningen har länge varit en faktor som påverkat fastighetsvärdet och har redovisats via energideklarationer och numera även som ett nyckeltal i årsredovisningen för en bostadsrättsförening.
Men hur värderar bankerna klimatrisker, trygghetsfrågor och arbetet med biologisk mångfald i föreningen? Och hur ska de mindre fastighetsägarna klara av den administrativa bördan att presentera detta för ägare och investerare?
Lösningen: en standardiserad form
En del av lösningen skulle kunna vara en standardiserad form av hållbarhetsrapportering där ett utvalt antal nyckeltal redovisas, kanske som en minivariant av ett större företags hållbarhetsredovisning.
En utmaning som uppstår är att få tag på tillförlitliga data, men i takt med att myndigheter och företag delar med sig av öppna API:er och att vi hittar smarta digitala lösningar kan alltmer av insamlingen automatiseras.
Redan idag finns viss tillgång till energistatistik via energiföretagen, energiklass via Boverket och fastighetsdata via Lantmäteriet. De VA-bolag som ligger i framkant har också digitaliserat data för avfall och vattenförbrukning, men här återstår en hel del arbete. När det gäller avfall är det än mer sparsamt med specifika hållbarhetsdata.
Redovisa åtgärder, inte bara nyckeltal
Hållbarhet är att tänka helhet, och således behöver vi också beskriva arbetet med trygghet, klimatanpassning, biologisk mångfald och mobilitetsfrågor. Där det inte finns inarbetade nyckeltal går det att börja med att redovisa vilka åtgärder som har genomförts inom de olika områdena.
På Riksbyggen har vi samlat ett 50-tal hållbarhetsidéer för att inspirera och bryta ner arbetet för våra bostadsrättsföreningar. När åtgärderna är genomförda registreras de av styrelsen och speglas sedan upp i den bilaga som de från och med i år har möjlighet att ta med till sin årsredovisning. Eftersom alla föreningar jobbar med samma system finns det också möjlighet att jämföra sig med genomsnittet i landet. Tillsammans med automatisk överföring av uppmätt energianvändning och vattenförbrukning blir det en första version av den produkt som en majoritet av medlemmarna efterfrågar.
I takt med att fler utvecklar nyckeltal för de olika hållbarhetsområdena utifrån den gröna taxonomin och andra regelverk och vi lär av varandra är jag övertygad om att hållbarhetsredovisningen för mindre fastighetsägare kan utvecklas och bli mer omfattande samtidigt som arbetet att ta fram den i hög grad är automatiserad och standardiserad.
Skapar mer engagemang
En väl utförd hållbarhetsredovisning gynnar inte bara miljön utan även de som bor och verkar i området. Genom att tydligt kommunicera hållbarhetsinsatser kan de boende känna stolthet över sitt boende och enklare leva mer hållbart.
Dessutom kan en ökad medvetenhet om hållbarhet leda till en positiv samhällseffekt, där fler blir engagerade och delaktiga. Och i slutändan finns det goda möjligheter att minska kostnaderna för energi, vatten och avfallshantering, samtidigt som ökade kostnader för efterlevnad av skärpta lagkrav, banklån och försäkringar kan dämpas.
Tänk vilken bonus om detta sker nästan automatiskt så att tid och pengar kan läggas på att få till analys och faktiska åtgärder istället.
Mari-Louise Persson
Miljö- och energichef på Riksbyggen
