Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och hållbarhetskonsult.
Debatten bör handla om att bygga och förvalta effektivt – inte marknadshyror och avregleringar.
När jag läser debatterna i diverse branschtidningar kring behovet av marknadshyror och avregleringar så funderar jag ibland på om detta baseras på ideologiska antaganden eller faktiska behov i branschen? En bransch som de senaste 10 åren gjort en vinst på 350 miljarder kronor och till största del tack varje ökade fastighetsvärden.
Ser man till branschen så är en av de frågor som jag anser bör ligga absolut högst på agendan, frågan om den hushåller med sina resurser? En fråga som får alldeles för lite uppmärksamhet och som istället tas över av frågor såsom marknadshyror och avregleringar. Något som framförallt kommer leda till direkta vinster för fastighetsägare och utan några som helst garantier för att verksamheten kommer använda sina vinster på ett för samhället önskvärt sätt. Istället är det en garanti för att hyresrättstagare kommer få en lägre disponibel inkomst efter bostadskostnader eller kanske färre tillgänglighetsanpassade badrum för funktionsnedsatta som verkar återkomma i debatten.
Man blir rent ut sagt mållös när de ideologiska käpphästarna tar över, samtidigt som man läser in alla de marknadsmisslyckanden som bygg- och fastighetsbranschen bedriver i form av ohållbara rutiner och processer. En bransch som kanske har haft det för bra och samtidigt inte velat ta sitt fulla fastighetsägaransvar?
I dagens stundande miljö och klimatkris så måste fastighetsägare som beställare börja bredda sina kalkyler för att bli bättre beställare och säkra ett långsiktigt förvaltande.
Några exempel på de ”dolda” kostnader som drabbar branschen, samhället, människorna men också vår planet när vi inte hushåller med resurserna är dessa:
I en ny rapport från Svensk Byggtjänst har besparingspotentialen sammanfattats från tre tidigare undersökningar där man kommit fram till att bättre kommunikation i bygg och förvaltningsprocessen skulle spara branschen hela 65 miljarder kronor.
- Byggfel i ny- och ombyggnationer av byggnader kostar fastighets- och samhällsbyggnadssektorn över 50 miljarder kronor varje år, lägger man till de indirekta kostnaderna så är vi uppe i 111 miljarder kronor per år enligt Boverket.
- Fusk i byggbranschen uppgår till cirka 10 miljarder kronor enligt Skatteverket.
- I Sverige skulle vi kunna spara 1,3 miljarder kr och 43’000 ton koldioxidutsläpp varje år om vi återbrukade kontorsinredning och interiöra byggprodukter istället för att köpa nytt.
Detta är alltså sådant som vi ändå kan räkna på just nu. Åtminstone sådant som jag hittar när jag läser om ämnet och som kan ge enorma kostnadsbesparingar i vår bransch.
Skulle vi räkna till externa kostnader som tillkommer på grund av allt avfall vi genererar och inte återvinner. Alla föroreningar vi släpper ut. Alla utsläpp branschen genererar som bidrar till den globala uppvärmningen. All skada på människor, djur och natur när vi exploaterar resurserna så har vi nog en helt annan situation.
Alla dessa externaliteter som marknaden idag inte tar hänsyn till, ger ännu mer fog för att faktiskt börja rensa i sin egen bakgård innan man driver politiska kampanjer.
Det är inte hyresgästernas fel att bygg- och fastighetsbranschen gör fel för sig och därför borde man lägga ner den ideologiska stridsyxan och istället fokusera på att ta dessa effektiviseringsområden på allvar.
Robin Rushdi Al-Sálehi
Grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa, hållbarhetskonsult och skribent
