Cecilia Fredholm Vaarning ny ordförande för hållbarhetsrådet

Stena Fastigheters kommunikations- och hållbarhetschef, Cecilia Fredholm Vaarning, är ny ordförande i Fastighetsägarnas hållbarhetsråd. För Fastighetsägarna berättar hon om sin syn på hållbarhetsfrågor och vad som blir fokus för hållbarhetsrådet under det kommande året.

Nu är det klart att Cecilia Fredholm Vaarning, kommunikations- och hållbarhetschef på Stena Fastigheter, tar över ordförandeskapet i Fastighetsägarnas hållbarhetsråd efter Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan som varit ordförande sedan rådet bildades 2019.

Fastighetsägarna fick möjlighet att ställa några frågor till Cecilia Fredholm Vaarning om hur hon ser på hållbarhet, sin bakgrund och vad som blir fokus för hållbarhetsrådet framöver.

Du är ny ordförande för Fastighetsägarnas hållbarhetsråd. Vem är du?

– Jag är kommunikation- och hållbarhetschef på Stena Fastigheter där jag varit verksam i bolaget sedan 2014. Som del av koncernledningen driver jag hållbarhetsarbetet med långsiktighet och ett tydligt affärsfokus, just nu rör det trygghet i kvarteren och klimatsmart nyproduktion och renovering. Min bakgrund är inom privat, offentlig och idéburen sektor – Röda Korset, Malmö stad och olika kommunikationsbyråer. Bott fyra år i London, jobbade bland annat med hemlöshets- och bostadsfrågor på Shelter. 45 år. Född i Göteborg, bor idag i Malmö med min familj.

Du har en bakgrund som ordförande för CSR Forum Sverige. Vad är det?

– 2010 var det inte så många som arbetade hållbarhetsfrågor utifrån ett perspektiv av affärsnytta. När vi startade nätverket CSR Forum Sverige så kom det till för att utveckla branschen och samla personer med liknande ambitioner. Idag har forumet spelat ut sin roll och då branscher mognat, frågorna drivs på styrelse- och ledningsgruppsnivå och många nya kunskapsforum har vuxit fram, tex som Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd.

På Stena Fastigheter har ni utvecklat en modell som ni kallar relationsförvaltning och till och med tagit patent på det. Det handlar om en modell för social inkludering. Kan du kort beskriva modellen och hur ni mäter resultat?

– Arbetssättet utvecklades för mer än 20-år sedan för att stärka våra kvarter genom relationsskapande aktiviteter kombinerat med ett långsiktigt ägande. Aktiviteterna utgår från behov och intressen finns i kombination med omfattande investeringar i våra kvarter, det ger en social stabilitet. Under 2022 skapade vi 621 feriejobb till unga, erbjuder läxhjälp och simskola, träning genom olika föreningar etc. När vi mäter och följer upp är trygghet och trivsel är den viktigaste indikatorn men vi följer även upp på andra indikatorer. Utvecklingen är stabil och därför har vi nu länkat vår finansiering till trygghetsiffrorna. 

Hållbarhetsrådet har inledningsvis arbetat mycket med grön hållbarhet där mycket av fokus legat på energieffektivisering och EU:s taxonomi-regelverk för hållbara investeringar. Vad ser du för frågor framöver?

– Hållbarhetsrådets agenda utgår från medlemsbolagens prioriteringar och i år fördjupar vi oss i frågor kring klimatanpassning och social hållbarhet. Ambitionen är att bland annat att sätta gemensamma indikatorer för att mäta social hållbarhet. Fler fastighetsägare inser betydelsen av social hållbarhet och dess positiva påverkan på affären – som långsiktiga aktör över stora finansiella värden så är utvecklingen i kvarteren av betydelse – både för var bolag väljer att etablera sig, vilka hyresgäster man attraherar och hur länge de stannar kvar plus att det påverkar fastighetsvärdena. Fastighetsägare har en unik roll just för att vi har en närhet och möjlighet till påverkan i hur kvarterna utvecklar sig.

Hållbarhetsfrågor handlar mycket om att minska sitt klimatavtryck och att ta ett socialt ansvar för sin verksamhet. Mindre ofta diskuteras den ekonomiska hållbarheten, som är det tredje benet i hållbarhetsbegreppet. Hur ser du på relationen mellan ekonomisk hållbarhet respektive social och grön hållbarhet?

– Det gröna och sociala hållbarhetsarbetet är en del av affärsnyttan och en förutsättning för att vara långsiktigt ekonomiskt framgångsrik. Som någon sa Good business is good business. Genom att utgå från bolagets naturliga ansvarsfrågor och ta med de samma i strategier och beslutsfattande så fångas både affärsmöjligheter och risker tidigt. Landar man rätt här kommer resultatet i form av nya affärer, rätt kunder och förmåga att attrahera och behålla stolta medarbetare. Utvecklingen går så snabbt och är komplex så det går inte att lägga ansvaret hos en funktion utan alla medarbetare behöver förstå sin roll, då syns det också i resultatet.

Slutligen: Restriktionerna på grund av coronapandemin har precis avskaffats. Vad tror du blir de största lärdomarna av pandemin ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Den första lärdomen är att hemmet är viktigare än någonsin. Vi har starkare band till våra kvarter. Den bostadsnära tjänstesektorn kommer fortsätta booma. Flexibilitet och en hållbar livsstil blir viktigare för fler. Den andra lärdomen är att vi har utvecklat vår förmåga att snabbt ändra våra beteenden och förmåga att ställa om. Det fönstret kan vi utnyttja mer när vi ställer om till mer hållbara val. Pandemin har också gett mer tid till reflektion om vad som är viktigt i livet, omtanken om varandra och det stärker oss som samhälle.

Källa: Fastighetsägarna