Hur får vi hållbara städer?

Elisabeth Hammarberg på Hyresgästföreningen och Chris Österlund på Botkyrkabyggen underströk att det är viktigt att samverka för att skapa hållbara städer.

Botkyrkabyggen och Hyresgästföreningen höll ett seminarium om möjligheterna för Stockholm att klara FN:s mål om hållbara städer och samhällen.

Stockholm växer samtidigt som regionen är en viktig kraft för ökad ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Går det att kombinera?

Hyresgästföreningen Region Stockholm och Botkyrkabyggen tror det, vilket framgick på deras seminarium ”Växtvärk eller stretching” i Stockholm den 22 mars.

Bland utmaningarna finns sociala slitningar, otrygghet och bostadsbrist. Men urbaniseringen ger också möjligheter. Rätt använd kan den skapa ekonomisk tillväxt och utveckling, driva fram innovativa lösningar och kloka val som är hållbara över tid, framhöll arrangörerna.

Del av samhällsansvaret
Varför är det viktigt för Botkyrkabyggen och Hyresgästföreningen att prata om FN:s globala mål 11 ”hållbara städer och samhällen”? frågade moderatorn Anna Wennerstrand.

– Allmännyttan har i sitt DNA att förena affärsmässighet med samhällsansvar. Det framgår till och med av lagstiftningen. Och i samhällsansvaret tycker jag att hållbarhetsfrågan ryms med alla sina tre dimensioner. Jag tycket till och med att vi har speciellt uppdrag att visa att hållbart är lönsamt, sa Chris Österlund, vd på Botkyrkabyggen.

– Mål 11 lyfter bland annat allas rätt till en bostad. Det lyfter allas rätt till ett säkert boende till överkomlig kostnad. Och det är en otroligt viktig fråga för Hyresgästföreningen, sa Elisabeth Hammarberg, kommunikationschef på Hyresgästföreningen Region Stockholm.

”Vi har samma mål”
Chris Österlund berättade om Botkyrkabyggens prisbelönade hållbarhetsarbete och underströk hur viktigt det är att samverka i de här frågorna.

– Vi kan ha olika uppdrag, olika utgångspunkter, men i slutändan har vi samma mål, nämligen att skapa en bättre värld, att rädda klimatet och att göra våra bostäder och bostadsområden till ställen där barn kan växa upp i trygghet. Det är självklarheter för oss och därför är det också självklart att samverka, sa hon.

Största utmaningarna
Chris Österlund räknade upp de största utmaningarna i Botkyrkabyggens hållbarhetsarbete:

  • Man måste jobba in det här i ordinarie verksamhet. Men det är lättare sagt än gjort. När vi har projekt har vi avdelade resurser och är överens om vem som styr. Då kan man samverka, men när vi stoppar in det i ordinarie verksamhet blir det tuffare. Men det är en absolut nödvändighet.
  • Vi måste samverka med andra aktörer. Ska man göra det inom ramen för sin ordinarie verksamhet måste man klara ut vem som bestämmer. Det är också en utmaning. Vem ska styra? Vem betalar? Hur ska det här skötas?
  • Vi måste klara av att göra flera saker samtidigt. Det är kanske viktigast. Det går inte att bara fokusera på en grej i taget.

Trygghetsenkät för barn
Olle Pallin-Cox, regionombud för BRIS Region Mitt, berättade hur barnrättsorganisationen arbetar med ett projekt för att skapa trygga boendemiljöer för barn i den socialt utsatta stadsdelen Tynnered i Göteborg.

– Vi utgår från barnen, åker dit och utgår från något positivt. Vi börjar inte med att fråga ”hur illa är det i Tynnered”, utan frågar i stället ”hur ska vi skapa ett tryggt och bra Tynnered”. Vi jobbar med barnen i workshops och tar barnens tankar till en expertgrupp med vuxna. De får tycka, tänka och fundera kring det som barnen har sagt. Det är näringsliv, bostadsbolag, politiker och andra makthavare. Sen kopplar man tillbaka till barnen i nästa steg och sedan växelverkar dessa grupper, sa Olle Pallin-Cox.

Han berättade att bostadsbolagen i området tack vare projektet kom på att de även ska låta barnen svara på trygghetsenkäter.

Förtur i bostadskön
Olle Pallin-Cox anser att barnfamiljer med stora behov bör ha förtur i bostadskön.

Chris Österlund berättade att Botkyrkabyggen jobbar med kösystemen för att motverka bostadsbristen bland unga.

– Det är en del som har klara fördelar i dagens system och andra som inte har det och därför halkar efter. Då kan man jobba med befintligt bestånd och kösystem för att jämna ut oddsen. Vi har till exempel vårt ungdomsboende där vi har delat upp det, så att en viss andel tillfaller 18-åringar, 19-åringar, 20-åringar och så vidare, sa hon.

Mark och investeringsstöd
Chris Österlund fick frågan vilken politisk reform eller insats hon helst skulle vilja se från regeringen för att minska bostadsbristen bland de unga.

– Vi sitter på en hel del av verktygen själva när det gäller det befintliga beståndet, så jag skjuter in mig på nyproduktion. Vi behöver få fram byggklar mark mycket snabbare och till en rimlig kostnad, så att vi kan få fart på byggandet. Jag tror även att investeringsstöd skulle kunna hjälpa till att få fram fler bostäder med rimlig hyra till unga människor, svarade hon.

Smarta tjänster
Andra delen av seminariet handlade om miljömässig hållbarhet. Här talade Anna Lackman, expert på fastighetsförvaltning på Sabo, Thomas Sundén, vd för Sustainable Innovation, och Charlotta Szczepanowski, kvalitets- och hållbarhetschef på Coop.

– Urbaniseringen kan göra att vi kan utnyttja resurser bättre. Till exempel det här med delningstjänster. Man kan jobba mer med bilpooler, elcykelpooler och den typen av tjänster. Vi ser att fler och fler allmännyttiga bostadsföretag börjar jobba mer med det här och erbjuder det till sina hyresgäster, sa Anna Lackman.

Hon tog även upp ekosystemtjänster, som till exempel kan skapa ökad biologisk mångfald och tryggare och trevligare boendemiljöer där folk kan mötas.

Klimatinitiativet växer
Anna Lackman berättade också om Sabos Klimatinitiativ som startade i höstas och som 163 kommunala bostadsföretag har ställt sig bakom. Här samarbetar Sabo med Hyresgästföreningen, allmännyttans inköpsfunktion HBV och Kommuninvest.

– Jag kommer att jobba mycket med ett område som kallas klimatsmart boende och det kommer Sabo att göra tillsammans med Hyresgästföreningen. Tanken är att vi ska göra det enklare för hyresgästen att göra klimaträtt. Jag tror också att vi inom det här fokusområdet kommer att jobba mycket med delnings- och ekosystemtjänster, sa Anna Lackman.

Det övergripande målet för Klimatinitiativet är att Sveriges allmännyttiga bostadsföretag ska vara fossilfria senast 2030 och få ner energianvändningen med 30 procent.

Nyttja ytor bättre
Charlotta Szczepanowski, som tidigare var chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen, talade om ekosystemtjänster och förtätning.

– Vi bör titta på hur vi väver in ekosystemtjänster när vi bygger nytt. Men vi måste också få igång rörligheten på bostadsmarknaden, så att vi nyttjar de ytor som redan används mycket bättre. Det kanske är en av de viktigaste grejorna som vi behöver göra för att inte behöva bygga för mycket, sa Charlotta Szczepanowski.

Hon uppmanade alla att göra som Botkyrkabyggen och titta på vad man själv kan göra och ta in det i de beslut som man fattar hela tiden.

Måste vara på bollen!
Budskapet på seminariet var att bostadsbolag måste arbeta med hållbarhet.

– Vi har en hel planet som kommer att reagera. Den börjar redan skicka fakturor till oss. Det kommer hända så mycket saker i samhället, så är man inte på bollen tror jag inte man kommer att finnas kvar, sa Charlotta Szczepanowski och tillade;

– I de enskilda besluten måste man se till att de blir affärsmässiga, så att man finns kvar som företag. Men sedan är det bara att springa så fort som det bara går.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se