Drömmen om ett hållbart arbetsliv

Idag pratar vi mycket om hållbarhet. Det största fokuset är på vår planet och klimatet men även social och ekonomisk hållbarhet diskuteras. Men vad är egentligen hållbarhet? Hur ser hållbara organisationer ut och hur får vi ett hållbart arbetsliv?

Sedan slutet av 80-talet när FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” kom har definitionen av hållbar utveckling varit att det är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Detta har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål i många länder – också i Sverige.
Begreppet brukar definieras utifrån de tre komponenterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som, då de samspelar och stödjer varandra, förväntas leda till hållbar utveckling.

Alla aspekter måste med för långsiktig hållbarhet
Det viktiga att förstå här är just samspelet – utan mat på bordet och en ekonomisk utveckling kommer inte människor att må bra och ta ansvar för miljön och det omvända gäller också.

Det vill säga, om vi utarmar miljön och människors hälsa kommer vi inte att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Vill man uppnå en långsiktig hållbarhet så måste alla aspekter tas med.

Ytterst är det planetens gränser som sätter ramarna för hur mycket resurser vi kan ta i anspråk och vill vi ge kommande generationer samma möjligheter eller bättre än de vi själva fått måste vi beakta planetens gränser och inte överutnyttja resurserna.

Gå från linjär till cirkulär ekonomi
Därför behöver vi gå från en linjär ekonomi till en cirkulär där vi i större utsträckning än i dag använder det vi har, ger vidare, reparerar och återvinner istället för att köpa, slänga, köpa nytt och lägga på deponi.

Vi behöver också använda resurserna smartare och dela mer på det vi redan byggt och tillverkat.

Till exempel använda befintliga byggnader, vägar och maskiner smartare istället för att bygga och tillverka nytt.

Nytt sätt att resa och arbeta
Om vi inte alla åker till och från jobbet samtidigt utan, de som kan, använder möjligheten att jobba där det passar bäst och sprider ut resandet över dagen och kanske reser färre dagar, kan vi spara både tid och miljarder.

Dessa pengar kan läggas på annat än nya vägar och utökad kollektivtrafik enbart för att trycket är högt några få timmar i rusningstrafik.

Vi kan använda mötesrum och konferenslokaler i våra kontorsbyggnader och skolor till annat på kvällar och helger när de idag mest står tomma istället för att bygga fler hus, för att ta ett annat exempel från vår bransch.

Då kan vi frigöra enorma summar av våra gemensamma resurser som vi kan använda klokare.

Bilpooler, båtpooler, coworking och coliving är andra exempel på delningsekonomi.

Tänk inte kortsiktigt ekonomiskt
Hur kan vi då översätta dessa principer om hållbarhet, återvinning och delningsekonomi till våra företag och ett hållbart arbetsliv? Jo samma principer gäller även människor och våra organisationer.

Ett långsiktigt hållbart företag behöver bygga en organisation som inte bara fokuserar på det kortsiktiga ekonomiska utfallet utan även tar hänsyn till människors gränser och håller sig inom dem.

Av egen erfarenhet vet jag att det ligger i många företags kultur och DNA att bara se möjligheter och aldrig några hinder eller gränser.

Att det alltid går att säga Ja till nya projekt och sällan eller aldrig Nej.

Att det leder till att många projekt startas men att det är svårare att få till avsluten och att varje kvartal ökar kraven på leverans och målen skruvas upp med oförändrade resurser.

Är högt tempo hållbart?
Sådana företag är ofta väldigt positiva och roliga att jobba på med högt tempo och högpresterande individer. Men är det hållbart?

Om det leder till att människor jobbar mer och i högre tempo, att inte bara någon enstaka individ är sjukskriven och att man aldrig hinner med utvärdering, återkoppling eller återhämtning är svaret på frågan tyvärr – Nej, det är inte hållbart.

Istället behöver vi ledare som kan sätta rimliga mål, prioritera det som är viktigast och se till att resurserna överensstämmer med kraven på leverans samt hela tiden har fokus på att jobba smartare och ta tekniken till hjälp där det är möjligt.

Jobba hellre smarare än fler timmar
För på motsvarande sätt som i FN:s definition ovan krävs för att en organisation ska vara långsiktigt hållbar ett helhetsperspektiv där både människors hälsa, arbetsmiljö och det ekonomiska utfallet utvecklas positivt.

Där man bygger någonting bättre imorgon än idag och där man hellre jobbar smartare än fler timmar och också jobbar cirkulärt – det vill säga, tar tillvara de erfarenheter man gör och förbättrar processer och arbetssätt samt ser till att det finns tid att jobba tillsammans och dela med sig av kunskap.

För till skillnad från till exempel datorer där man kan bygga effektivare processorer som blir 1000-tals gånger bättre i prestanda och kan göra fler och fler uppgifter finns det gränser för hur mycket man kan effektivisera människor och relationer.

Gör organisationen långsiktigt hållbar
Fastighetsbranschens kommande utmaning blir därför att inte bara bygga hållbara städer utan också att göra sina egna organisationer långsiktigt hållbara.

Vi behöver alla bidra till att bygga organisationer som utvecklas positivt i en cirkulär process av starta – genomföra – utvärdera – förbättra snarare än att springa mer och fortare.

Och branschen behöver mogna ledare som förstår att inte bara planeten har gränser utan att det i allra högsta grad även gäller medarbetarna.

De organisationer som lyckas med det kommer inte bara att få engagerade, positiva och innovativa medarbetare som mår bra. De kommer också att ha lätt att attrahera och rekrytera nya.

Och inte minst – de kommer även att vara långsiktigt hållbara och lönsamma och bidra till den bättre värld vi alla förhoppningsvis vill lämna över till våra barn.

Cecilia Gardner Larsson, Konsultchef på Real Competence
redaktionen@forvaltarforum.se

Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB

Inköpsportal - tipsa en kollega