Riksbyggens Brf Viva har kopplat sig till en kontorsbyggnad på Chalmers campus för att utbyta värme och kyla. – Om lösningen fungerar, kan vi minska kontorshusets kylbehov och öka effektiviteten i bostadshusets bergvärmesystem, säger Peter Selberg.
Genom att utnyttja skillnaden i värme- och kylbehov mellan två närliggande byggnader kan synergirelationer upprättas mellan dem, så att de tillgodoser sina behov utan att belasta det stadsvida nätet.
Riksbyggens Brf Viva i Göteborg invigdes 2019 och har nu kopplat sitt energisystem till Chalmersfastigheters fastighet Chalmers Teknikpark, för att utbyta värme och kyla.
– Kylkopplingen kommer att innebära att Brf Vivas Bergvärmeanläggning går mer effektivt och därmed drar mindre el. Förutsättningarna är ju speciella här i och med att Brf Viva ligger så pass nära en kontorsbyggnad, som har ett större behov av kyla till sina lokaler, framför allt sommartid, säger Matilda Kjellander, projektledare för Brf Viva på Riksbyggen.
Kontorets kylvatten blir bostädernas värme
I praktiken innebär energiutbytessystemet att rör läggs mellan bostadsrättsföreningens borrhål och Chalmers Teknikpark, som ligger med cirka 200 meters avstånd. Ur borrhålen kan Teknikparkens kylsystem hämta kallt vatten, vilket besparar byggnadens egna värmepumpar.
När detta vatten cirkulerar i byggnaden, för att kyla inomhustemperaturen, drar det åt sig värme och vattnets temperatur stiger några grader innan det skickas tillbaka upp till Vivas borrhål.
Det räcker att vattnet från Teknikparken håller 10–15 °C för det ska upplevas som varmt i borrhålen och tack vare att dessa värms upp behöver bergvärmesystemets värmepumpar inte jobba lika hårt för att värma upp vatten som ska upp till bostädernas värmeelement och varmvattenkranar.
Överskottsvärmen från kontoren förs med andra ord över till Brf Viva och återladdar bergvärmehålen, i stället för att gå förlorad i ett energiintensivt kylsystem och båda byggnader sparar el då värmepumparna behöver arbeta mindre för att värma och kyla vatten.
– För oss på Chalmersfastigheter är det intressant att se hur det här kommer att fungera och hur mycket värme och kyla man kan föra över mellan husen. Kommer det bra med kyla så behöver vi ju inte köra våra värmepumpar, säger Bengt Bergsten, energistrateg på Chalmersfastigheter.
Förhoppning att minska toppeffektbehov
Förhoppningen är att växelvärmesystemet så småningom ska kunna skalas upp och implementeras i andra områden.
– Om lösningen fungerar som vi tror, skulle den kunna minska kontorshusets kylbehov och öka effektiviteten i bostadshusets bergvärmesystem, och på så vis minska både mängd inköpt fjärrvärme och el från respektive nät, men framför allt minska toppeffektbehovet, vari den största klimatnyttan ligger, säger Peter Selberg från Johanneberg Science Park, som koordinerat projektet inom ramen för EU-samarbetet IRIS Smart Cities.
Energiutbytessystem
Projektet är initierat av Riksbyggen i samverkan med bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE – Research Institutes of Sweden.
