Så får Fabege och Atrium L koll på primärenergital i realtid

För att räkna ut primärenergital viktas byggnadens energianvändning med geografiska justeringsfaktorer. Bild: Boverket BBR

Primärenergital är ytterligare ett nytt begrepp som branschen ska hålla koll på. Vad är det, vilket syfte har det och vilka utmaningar och lösningar finns i arbetet med det? Vi frågar och reder ut sakerna med Fabege, Atrium Ljungberg och Greencon.

Emil Englin, Greencon

– Primärenergital är ett mått på hur energieffektiv en byggnad är, alltså en byggnads energiprestanda. Det ligger till grund för vilken energiklass en byggnad får i en energideklaration och syftet är att man ska kunna jämföra byggnader med olika installationstekniska lösningar och geografisk placering med varandra.

Så förklarar Emil Englin, energiingenjör på Greencon vad primärenergital och dess syfte är.

Har betydelse för gröna lån
EU har tydliga klimatmål och för att kunna följa upp målen har man beslutat om en taxonomi som kan hjälpa investerare och banker att definiera vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara. För ett fastighetsbolag får detta betydelse när man vill teckna så kallade gröna lån. 

Bolaget behöver redovisa hur stor del av verksamheten som är hållbar. Energideklarationen ligger till grund för det och energiklassen i energideklarationen spelar en viktig roll. Energiklassen baseras på primärenergitalen som också gör det möjligt att jämföra olika byggnader. En bättre energiklass kan således leda till mer förmånliga lånevillkor. 

Utmaningar med primärenergital
Energideklarationen görs för att kunna visa vilken energiprestanda en byggnad har. Den håller sedan i 10 år och högsta klassen att sträva efter är A, vilket anses vara en grön byggnad. Man mäter byggnadens energianvändning när det gäller uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel för att få fram primärenergitalet.

Men det finns utmaningar att ta i beaktan:

  • Viktningsfaktorer
  • Topp 15 %
  • Ändrad BBR gör energideklarationen inaktuell

Viktningsfaktorer
För att kunna jämföra alla olika byggnader i Sverige beräknar man primärenergitalet genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorer. Dessa faktorer beror på vilka tekniska energisystem och lösningar som byggnaden har och var i landet som byggnaden ligger.

Johan Lindström är teknisk chef på Atrium Ljungberg och han ser utmaningar när det gäller viktningen. El är en bristvara och har därför högre viktingsfaktor än till exempel fjärrvärme.

– Primärenergital är en hitte-på-siffra, man utgår från faktisk köpt energi. Men beroende på vilken energikälla det är viktar och räknas det om. I en värmepump stoppar man in lite el men får ut mycket värme. Vi kan halvera köpt energi, tjäna pengar och få bra driftnetto i fastigheten. Nackdelen är att vi använder el, som gångras med hög viktningsfaktor. Vi får en billig byggnad gällande uppvärmningskostnader. Men omvärlden tycker inte att det är en grön fastighet för primärenergitalet är för högt, säger Johan Lindström.

Han är helt med på att Atrium Ljungberg i första hand inte ska använda el för uppvärmning, men i vissa fall kommer det att vara försvarbart för till exempel värmepumpslösningar.

Bolaget har även solcellsinstallationer på flera av sina byggnader idag och ska fortsätta utöka antalet eftersom det tillför miljövänlig och förnyelsebar energi, är bra ekonomiskt och ger ”goodwill-poäng”. De som hyr kontor och lokaler efterfrågar en byggnad med miljöprofil, säger han.

Topp-15 % är också en utmaning
I Sverige finns få byggnader i A-klassen eftersom Sverige har ställt högre krav jämfört med många andra EU-länder. EU har därför bestämt att alla byggnader som är bland de 15 % energibästa ska bedömas som hållbara och få möjlighet till de gröna lånen – oberoende på vilken klass de har fått i energideklarationen.

– A-klass är det väldigt få som når. Det är endast nyproduktion som klarar det. Vi ska titta på alla våra byggnader och ambitionen är att den största andelen av dem ska nå topp-15. Men vi har en lång väg kvar, säger Johan Lindström.

Hur når man topp-15?
Frågan är hur man vet vilka byggnader som når upp till de översta 15 procenten.

I höstas tog Fastighetsägarna fram en utredning där man angav ett mått på energi omräknat till primärenergital för olika byggnadstyper. Om till exempel en kontorsbyggnad hade max det kWh/kvm som var angivet så ingick den bland topp-15 i Sverige.

– Det är det enda rättesnöret som finns i dagsläget. Sedan dess har regering gett Boverket ett uppdrag att utreda viktningen vidare. Men vi på Atrium Ljungberg och de flesta andra har tagit fasta på det som Fastighetsägarna tog fram. Då vet man var målsnöret är.

Målsnöret flyttas
Ju fler som gör energiförbättringar i sitt bestånd kommer följaktligen göra att det blir tuffare att nå topp-15. Fastighetsägarna säger att de årligen ska räkna om måltalen.

– Har man precis passerat målsnöret så kanske det flyttas framåt nästa år. Men det gagnar klimatet och gör det lönsamt att införa energibesparande åtgärder. Det är en positiv utveckling, säger Johan Lindström.

Ändrad BBR gör deklarationen inaktuell
Boverkets byggregler, BBR, är de som bestämmer vilka energital som ska avgränsa varje energiklass, om en byggnad blir klassad som A, B eller C och så vidare.

När BBR ändras påverkar det även det uträknade primärenergitalet, som räknats fram enligt gamla standarder. Och ändras primärenergital så är den Energideklaration man har gjort inaktuell, eftersom den bara utförs var tionde år. Då måste man uppgradera sin energideklaration för att få sina gröna lån.

Aktuella data
Ett sätt att få sitt betyg och sin klass så aktuella som möjligt är att räkna fram primärenergital momentant och därigenom slippa göra om sin energideklaration. 

Atrium Ljungberg och Fabege har sin energiuppföljning i fastighetssystemet GreenView där Greencon tillsammans med dessa fastighetsbolag har utvecklat en funktion som kan räkna fram primärenergital löpande.

Caroline Ödin, Fabege

– Att vi kan visa primärenergital löpande gör att vi hela tiden kan bevaka utvecklingen och på så vis sätta in åtgärder direkt när det sker en avvikelse, hitta möjligheter till optimeringar och analysera vad en förändring får för konsekvens. Det sparar även tid och blir mer kvalitetssäkrat, säger Caroline Ödin, som är energistrateg på Fabege.

Primärenergital efterfrågas
Caroline Ödin understryker även vikten av att ha aktuella siffror.

– Vi arbetar mycket med EU:s Taxonomi i vårt hållbarhetsarbete och i finansieringen framåt. Där är det primärenergital som efterfrågas. Eftersom vi räknar ut det på aktuella data så slipper vi risken att betyget blir inaktuellt på det sättet som det blir i en energideklaration.

Johan Lindström på Atrium Ljungberg påpekar även att det är ett pedagogiskt verktyg.

– I ledningsgruppen är det många ekonomer som är inne i Taxonomins värld med gröna lån, medan vi i fastighetsförvaltningen har vår värld av energitänk. Systemet vi har visar vilka åtgärder vi gjort, att vi är på väg mot grönt och kopplar på så vis samman den nya och gamla världen. Det visualiserar de två olika världarnas sätt att tänka.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

 

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega