Smarta styralgoritmer – finns i sjön eller en artrik sjö

Mari-Louise Persson, Miljö- och energichef på Riksbyggen skriver i sin krönika om hur digitalisering av fastigheter är som en sjö av data och algoritmer. Det gäller att hitta rätt – inte bara slumpmässigt som i det gamla kortspelet från barndomen.

Flera projekt vittnar om att energibesparingar kan göras genom smartare styrning av våra fastigheter och det är inget nytt. Bara att gå ifrån att tidigare ha styrt på utetemperatur till att också styra på innetemperatur har diskuterats så länge jag kan minnas och förmodligen före dess.

Att också ta hänsyn till faktorer som vädret de kommande timmarna/dygnen, innetemperaturen i lägenheterna, byggnadens tröghet gör att det börjar bli svårt för den mänskliga hjärnan att göra prioriteringarna, men med hjälp av en dator går det lättare att genomföra jobbet och kloka beslut kan fattas varje timme eller ännu oftare.

Styralgoritmen kan numera också programmeras så att den lär sig med tiden hur varje byggnad optimeras. Möjligheterna är många både till att finslipa redan befintliga styrlösningar, men också att tillföra nya värden för de som bor i fastigheten, men det kommer inte att hända av sig självt.

Hitta rätt i ”datasjön”
Förutsättningar för att detta ska bli verklighet på bred front är att vi installerar fler mätare och givare men lika viktigt att vi har koll på var de sitter och var i ”datasjön” vi hittar vad.

Dessutom ska uppkopplingen funka hela tiden så det inte blir fel mätvärden som används i styrningen. Detta är en lång resa som vi bara är i början av och det innebär en hel del systematiskt gnetande och rensande i våra nuvarande system.

Om vi ska få till detta på en bred front krävs också att vi har möjlighet att plocka data från många olika system (energianalyssystem, styrsystem, SMHI etc) där öppna API:er kan vara till stor hjälp. Som min framsynta och kunniga kollega sa: ”Du kommer att ha data överallt!”

Fortsatt mycket jobb för drifttekniker
Drifttekniker behöver i dagsläget alltså inte vara oroliga för att stå arbetslösa för att datorerna tar över.

Förutom gnetandet och att ta in kunskap om den nya tekniken kommer det även finnas massor att göra när det gäller fysisk felsökning i byggnaden för att ge datorerna möjligheten att styra optimalt.

Feldimensionerade radiatorer, smutsiga filter och trasiga aggregat kommer fortfarande att behöva tillsyn och i bästa fall kan vi också få hjälp att prioritera vilket som ska göras först samt få en guidning i felsökningen.

Flera arbetsroller behöver samarbeta
Men det kommer inte bara vara driftteknikerns arbete att fixa allt detta. Det behövs ett samarbete mellan många olika kompetenser för att samla mätdata på ett klokt sätt i en artrik och väldefinierad sjö.

En energiingenjör eller drifttekniker kan fastighetens olika system och hur de är tänkta att fungera, en AI programmerare kan språket för att bygga algoritmerna, och företagets IT-avdelning har koll på den digitala plattformen där vi samlar datan i sjön.

Få personer behärskar alla dessa områden så vi behöver ta de första stegen tillsammans och i takt med att vi lär oss kommer vi sannolikt att hitta nya möjligheter till fiskelycka.

Det kommer vara frustrerande och kul att lära sig nytt och förhoppningsvis kan vi som bor i fastigheterna få en bättre innemiljö och kanske även ha koll på om frysen havererar när vi är på semester.

Svaret i framtiden kan vara ”Finns i sjön”, men förhoppningsvis behöver vi inte slumpa oss fram i mängderna av data så som det går till i det gamla kortspelet från barndomen.

Mari-Louise Persson, Miljö- och energichef på Riksbyggen
redaktionen@forvaltarforum.se

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega