Batterilager ger ljus i vintermörkret

Vintermörker och regn. Rapporter om hur vi fortsätter öka våra utsläpp trots att forskningen tydligt pekar ut vilka konsekvenser detta kommer att få för oss som lever på jorden. Och så ett viktigt möte i Madrid. Vi frågar oss hur världen kan gå över till förnybara energikällor utan att drabbas av frekventa strömavbrott när det inte blåser eller solen skiner.

En del av lösningen kan vara batterilager. De kan användas till att lagra solel, köra bilar, ladda bilar, jämna ut effekttoppar och som energireserver vid strömavbrott. För att detta ska fungera bra krävs att många parter jobbar tillsammans med teknikutveckling, regelverk och kunskapsöverföring.

Fastighetsägare drömmer ibland också om att kunna koppla loss sig från elnätet och bli självförsörjande, vilket med dagens batteripriser och teknik är en ganska dyr historia. Dessutom är det tveksamt om det är miljösmart.

Men med ändrade energitaxor som har en högre kostnad för effekttoppar och i kombination med solceller och statliga stöd börjar det bli ekonomiskt intressant med mindre batterilager i våra fastigheter.

Riksbyggen återanvänder bussbatterier
I Brf Viva i Göteborg utforskar Riksbyggen tillsammans med flera andra aktörer hur man genom att återanvända bussbatterier i en fastighet kan öka livslängden på batterierna och samtidigt dra nytta av dem i det framtida förnybara energisystemet.

På detta sätt kan effektuttaget för byggnaden minskas, egenanvändningen av solel öka och belastningen av elnätet förhoppningsvis minska. Samtidigt som vi lär oss mer om hur batterilagret kan balansera tillfälliga effekttoppar i byggnaden lär vi oss också hur vi kan styra byggnaden utifrån ett effektperspektiv som inte alltid går hand i hand med att minimera energianvändningen.

Systemet måste styras både så att de som bor får el och värme när de behöver, så att det övergripande energisystemet är i balans (efterfrågan lika stor som tillgången) och helst ska även taxorna vara utformade så att det finns incitament för kunden att styra smart.

Vad krävs nu?
Vi ser att den teoretiska potentialen är stor. Med bara drygt 1 kWh/lägenhet och smart styrning kan stora skillnader göras. Detta innebär också att i en framtid när många bilar har cirka 80 kWh batteri i sig så är det möjligt att ”låna” lite kräm ur dessa vid tidpunkter på dygnet när topparna inträffar och på så sätt kanske vi inte ens behöver ha ett separat batterilager i byggnaden.

För att ta oss i rätt riktning behöver vi mer kunskap om hur topparna ser ut i våra byggnader med högre upplösning än dygn och timme, vi behöver förbereda laddplatser så att de även kan ta emot el till byggnaden, och vi behöver hitta smarta lösningar för hur vi även kan köra byggnaden offline vid tillfälliga strömavbrott och vi behöver utveckla smarta styrsystem. Dessutom behöver vi tydliga energitaxor som ger incitament att jobba med frågan.

Fler innovativa affärsmodeller
I takt med att vi lär oss mer om effektuttagen är det troligt att vi även hittar onödiga energitjuvar som vi kan stoppa. På så sätt kan vi både minska den totala energimängden och anpassa effektuttaget till när det finns god tillgång på energi i systemet.

Men för att öka takten på detta ser jag fram emot innovativa affärsmodeller som gör att den som jobbar aktivt med detta belönas när energiräkningen dimper ner i brevlådan. Förhoppningen är att vi även i framtiden kan tända våra adventsstjärnor i decembermörkret och välkomna Lucia med ett budskap om ljus och frid.

Mari-Louise Persson
Energistrateg, Riksbyggen

Bli den första att kommentera "Batterilager ger ljus i vintermörkret"

Lämna en kommentar