Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen efterlyser en enkel omräkningssnurra för att underlätta jämförelser mellan det nya och gamla sättet att bestämma en byggnads energiprestanda.
”Att mäta är att veta” myntades redan på 1800-talet av Werner von Siemens och är ett återkommande argument för energinördar. Sedan mer än tio år används Specifik energianvändning som mått för att mäta en byggnads energiprestanda och detta tillsammans med en skärpt kravnivå har också bidragit till att energianvändningen i byggnader har minskat under dessa år. Mätetalet har gjort det möjligt att enklare jämföra byggnader och bestånd ur energisynpunkt.
Fastighetsägare var redan tidigare intresserade av att hålla nere energianvändningen för att minska energikostnaden. Nu har dessutom flera av bankerna börjat erbjuda rabatt till de byggnader som har en bättre energiklass, både för den enskilde lägenhetsköparen, men också till fastighetsägaren. Alltså börjar privatpersoner också intressera sig för detta mätetal.
Tre olika som beskriver energiprestanda
Nästan samtidigt som detta händer definierar Boverket ett nytt mätetal för byggnadens energiprestanda, Primärenergitalet. Primärenergitalet har samma enhet som Specifika energianvändningen, årlig energi per yta, men beräknas med en annan formel.
I formeln finns viktningsfaktorer som viktar olika energislag olika högt. Dessa faktorer föreslås nu justeras i sommar. Följden blir att vi plötsligt kan ha tre olika siffror som beskriver byggnadens energiprestanda, men dessa kan inte jämföras med varandra rakt av. Man kan tänka att det kanske inte spelar så stor roll eftersom siffran leder till en energiklassning i energideklarationen som är enklare att förstå, men…
Förvirrande på flera sätt
Energiklassen bestäms utifrån det energikrav som gäller vid energideklarationens utfärdande. C motsvarar nybyggnadskraven, vilket kan jämföras med A++ som har gällt länge för många vitvaror.
Om bygglovet har sökts för några år sedan så kan byggnaden landa på energiklass D trots att den nyligen har blivit klar och inflyttad eftersom regelverket har skärpts på senare år. Detta är inte helt enkelt att förklara för den som glatt sig åt sin nybyggda lägenhet.
För att förvirra ytterligare skulle denna lägenhet rent teoretiskt kunna ligga i en byggnad som blivit klassad med nivån silver enligt Miljöbyggnad, vilket står för en nivå bättre än nybyggnadskrav, men bedöms utifrån de regler som gällde vid bygglovsansökan.
Ytterligare ett mätetal
En ny lag säger att byggnader med Primärenergital högre än 180 respektive 200 kWh/m2 och år (norr och söder) ska införa mätning och debitering av värmen om de inte istället väljer att genomföra energiåtgärder för att komma under denna gräns.
Här har Boverket i sitt förslag valt att låsa sättet som Primärenergitalet ska beräknas utifrån, vilket får till konsekvens att vi har ytterligare ett mätetal för samma sak när de nya energikraven träder i kraft i sommar.
Hur hänger det ihop?
Vi är många som har lämnat in remissvar kring detta och håller tummarna för att Boverket ändrar sig i denna fråga för att inte förvirra ytterligare. Jag ser också fram emot en enkel omräkningssnurra för att underlätta jämförelser mellan det nya och gamla sättet att bestämma byggnadens energiprestanda.
Nu sitter jag här med den härliga uppgiften att försöka förklara hur det hela hänger ihop för mina kollegor och våra bostadsrättsföreningar som glädjande nog börjar intressera sig lite mer för energi.
Att mäta är att veta, men om vi mäter på olika sätt vad vet vi då? Och hur förmedlar vi på ett enkelt sätt att en siffra om 80 kWh/m2 och år kan vara samma sak som 60 kWh/m2, år beroende på vilket år den togs fram…?
Mari-Louise Persson
energistrateg på Riksbyggen
