Karin Hagberg, Familjebostäder och Petra Karlsson, Svenska Bostäder.
Kan satsningar på social hållbarhet i bostadsområden värderas i kronor och ören? Det hoppas en grupp allmännyttiga bostadsbolag. De har fått pengar av Vinnova för att utveckla en kalkylmodell som omsätter sociala satsningar i företagsekonomiska termer.
– Vi vet att våra sociala insatser fungerar och att de är affärsmässiga, men vi vet inte alltid vilka åtgärder som ger bäst effekt, säger Karin Hagberg, hållbarhetsansvarig på Familjebostäder i Göteborg,
Familjebostäder, som deltar i det Vinnova-stödda projektet Räkna med hållbarhet, har länge jobbat med trygghetsskapande åtgärder. Med tiden också alltmer med områdesutveckling och förebyggande sociala insatser, exempelvis arbetsmarknadsintegration och att stärka det sociala kapitalet. Karin Hagberg är övertygad om att insatserna har effekt, men ser ett behov av att stärka bolagets förmåga att välja och prioritera.
– Vi vill hitta sätt att lättare prioritera mellan olika insatser och arbetssätt, så att vi kan använda våra resurser på bästa sätt. Vi hoppas att projektet ska hjälpa till att ta fram arbetsmetoder som vi kan luta oss mot.
Projektet samlar allmännyttan och forskare
Bakom projektet Räkna med hållbarhet står en grupp allmännyttiga bostadsbolag, förutom Familjebostäder i Göteborg även Svenska Bostäder som är initiativtagare. Tillsammans med tre andra allmännyttiga bostadsbolag, forskare vid Malmö universitet, Ramböll och Sveriges Allmännytta hoppas projektdeltagarna kunna utveckla en ny kostnads/nyttomodell, som inkluderar nyttan av sociala insatser inom fastighetsbranschen.
– Poängen är att försöka utveckla en företagsekonomisk modell där vi kan räkna hem sociala insatser. Vad tjänar vi som bolag på att investera i social hållbarhet? säger Petra Karlsson, projektledare hos Svenska Bostäder.
Sociala insatser inkluderas sällan i dagens kalkyler
Inför beslut om investeringar används traditionellt nyckeltal och kalkylmodeller för att värdera nyttor och jämföra alternativ. Men insatser för ökad social hållbarhet ses i resultaträkningen ofta endast som en kostnad – eventuella minskade utgifter kopplas inte till gjorda insatser. Detta trots att det ofta finns en tydlig koppling mellan en socialt hållbar utveckling i ett bostadsområde och god värdeutveckling i beståndet samt sänkta förvaltningskostnader, säger Petra Karlsson.
– De kalkylmodeller vi använder idag underblåser ofta en motsättning mellan affärsmässighet och samhällsnytta. Vi vill med projektet också bidra till att lyfta samtalet kring sociala investeringar, säger Petra Karlsson.
Samla in och analysera data blir avgörande
En avgörande del av projektet blir att samla in och analysera data. Projektet utgår från olika case, från olika bostadsområden hos deltagande bolag där man genomfört sociala insatser. Hur såg förvaltningskostnaderna ut innan respektive efter genomförda sociala satsningar i bostadsområdena?
– Med utgångspunkt i casen bygger vi upp ett referensbibliotek för företagsekonomiska värden från sociala insatser. Det kommer sen att utgöra underlag till analys och uppbyggnad av en möjlig kalkylmodell, säger Petra Karlsson.
Innan en ny kalkylmodell finns framme, står projektet inför flera utmaningar. Bland annat svårigheten att hitta användbara data, som visar tydliga och kvantifierbara effekter av sociala åtgärder. Enligt Petra Karlsson är ett av projektets syften att undersöka dagens datatillgång och att identifiera behoven att ta fram nya data.
– Det här är ett utforskande projekt. Målet är att ta fram en användbar modell, men vi vet inte på förhand säkert vad vi kommer att nå för resultat, säger Petra Karlsson.
Stor utmaning – Men också stor potential om man lyckas
Projektets huvudmål, att få fram ett praktiskt användbart verktyg som också inkluderar företagsekonomiska vinster av sociala insatser, är högt ställt, konstaterar Karin Hagberg på Familjebostäder i Göteborg. Men väl värt att kämpa för, eftersom det skulle komma hela fastighetsbranschen till godo.
– Förhoppningen är att vi kan få fram en modell som blir vedertagen i branschen, både hos kommunala och privata fastighetsägare. Det är en jättestor utmaning, men vi måste börja nånstans, säger Karin Hagberg.
Projektet Räkna med hållbarhet hade sitt första möte tidigare i november och i slutet av 2022, när projektet avslutas, vet vi hur väl de lyckades.
Text: Henrik Lundström
redaktionen@forvaltarforum.se
Projektet Räkna med hållbarhet
Räkna med hållbarhet är ett av totalt 17 innovationsprojekt som har finansiering från Vinnovas satsning ”Social hållbarhet i den fysiska miljön”.
Projektet pågår: november 2021–december 2022.
Total budget: 2,5 miljoner kronor, varav 1,1 miljoner kronor är stöd från Vinnova (resten finansieras av deltagande bolag).
Deltagare: Svenska Bostäder (projektledare), Familjebostäder i Stockholm, Familjebostäder i Göteborg, Helsingborgshem, Uppsalahem, Sveriges Allmännytta, Ramböll och Malmö universitet.
