Susanna Elfors är expert på kvartersutveckling och därtill kunnig i permakultur för bostadskvarter. Här beskriver hon vad permakultur är och vad bostadsbolag kan göra för att öka den biologisk mångfalden och tänka rätt när de planerar sina utemiljöer.
Häromdagen var jag inbjuden till Sveafastigheter för att hålla en ovanlig workshop.
En workshop om permakultur och om hur detta koncept kan användas inom fastighetsutveckling och fastighetsförvaltning.
Utöver min presentation hade jag med mig en rad böcker, såsom Skogsträdgårdsboken, Permaculture City och The hungry city, samt två plantor: en valnötsplanta och en ätlig kastanjesort.
Bägge är uppdrivna lokalt av min kompanjon, som har en liten mikroplantskola för permakulturväxter.
Varför då detta? Sveafastigheter arbetar som många andra fastighetsägare med hållbarhet men inser att de måste växla upp ytterligare.
Överskridna gränser
I den modell av planetens gränser som Johan Rockström med flera har utvecklat på Stockholm Resilience Centre har man kommit fram till att några av de gränser som idag är överskridna och därmed mest akuta är den biologiska mångfalden och kväve/fosforcykeln.
Vi befinner oss i ett massutdöende av arter, såväl djur som växter. Och vi utarmar våra jordar som läcker kväve och fosfor till hav, sjöar och vattendrag.
Kväve och fosfor som i stället för att bidra till en hållbar matproduktion orsakar övergödda sjöar och hav.
Därtill har vi också klimatet och flera andra aspekter där gränsen inte ännu har överskridits – men planeten befinner sig i riskzonen.
Sveafastigheter, liksom det lilla fastighetsbolaget Herbhus som jag jobbar med, har insett att de måste agera och här finns permakulturen som en möjlighet.
Vad är permakultur?
Det är ett begrepp som myntades av australiensarna Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet.
De såg redan då hur våra industriella system är ohållbara och utvecklade ett designverktyg för hållbarhet utifrån ett antal principer som handlar om att arbeta FÖR naturen i stället för EMOT den.
I grunden för permakulturen står de tre etiska principerna:
- Omsorg om jorden
- Omsorg om människan
- Rättvis fördelning
Tre principer som liknar de tre hållbarhetsdimensionerna (ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet), fast i mitt tycke är de tydligare.
Permakultur är också arkitektur, ekonomi och sociala system
Sedan finns det 12 principer för permakultur som handlar om att arbeta småskaligt, lagra energi och använda förnybara och lokala material samt integrera olika aspekter.
Permakultur handlar ofta om odling men också om arkitektur, ekonomi och sociala system. Fokus är alltid på att agera positivt och att med små medel och genomtänkt design bidra till en bättre värld.
För en fastighetsägare kan det till exempel handla om utemiljön.
I stället för att anlägga stora gräsmattor som i princip är biologiska öknar, eller bara plantera ut prydnadsväxter utan tanke så kan fastighetsägaren arbeta medvetet genom att skapa små trädgårdar med stor biologisk variation som också består av ätliga växter.
Inom permakulturen finns en hel filosofi för sådan odling där man i stället för att köpa klimatfarlig jord från torvbrytning bygger egen jord med löv, kvistar, kompost och biokol.
I stället för att gräva; täckodla och få därmed enkelt en frodig växtlighet, utan att tillsätta konstgödsel eller bekämpningsmedel.
Integrera de boende
Självklart ska man också integrera de boende i odlingen, och det gör man genom att designa och planera, inte genom att planlöst ställa ut några odlingslådor som snabbt blir bortglömda.
Utöver att bidra till en bättre värld kan detta också vara lönsamt då investeringarna sker i början, efter några år är den här typen av trädgårdar ganska självreglerande om man gör rätt och behöver då inte så mycket skötsel.
Det går också att jobba i den lilla skalan och trädgårdarna bli små pocketparker i stället för trista buskage eller gräsmattor.
Fastighetsbolagen som agerar
Herbhus har redan anlagt en liten permakulturträdgård och Sveafastigheter skriver så här på LinkedIn: “Vi ser nu över hur vi kan utforma våra bostadsgårdar, befintliga som kommande, så att vi ökar den biologiska mångfalden.”
Redan nu har de en uppgift: att plantera ut en ätlig kastanj och ett valnötsträd i sitt bestånd.
Utöver att vara vackra och skapa skugga soliga dagar kommer dessa träd om tiotalet år att ge nötter som de boende kan plocka.
Förhoppningsvis kan detta inspirera många fler fastighetsägare.
Susanna Elfors
Susanna Elfors är kvartersutvecklare, teknologie doktor i bebyggelseanalys och snart examinerad permakulturdesigner,
Kvartersutveckling Sverige AB
