Låt hållbarhetsarbetet vara ett naturligt inslag i den löpande förvaltningen och inte projekt som tar slut när det är över, säger Susanna Elfors.
Som fastighetsägare och förvaltare finns det mycket du kan göra för att få din stadsdel mer levande och hållbar. I boken Hållbart såklart hittar du en mängd olika exempel på hur du når dit.
Bokens författare Susanna Elfors är hållbarhetskonsult med särskild inriktning på hållbar stadsdelsutveckling. Hon har bland annat varit med att utveckla Hållbara Hökarängen i södra Stockholm och driver Resilience Center i Bagarmossen där hon bor.
Hon är också upphov till facebook-gruppen Tågsemester, som vill hjälpa oss att semestra med tåg i stället för med flyg.
– Min mission är att göra det enklare för människor att leva hållbart och göra det på ett lustfyllt sätt, säger Susanna Elfors.
Börja i det lilla
I boken Hållbart såklart vill hon uppmuntra och inspirera fastighetsägare att göra stadsdelarna de verkar i mer hållbara – såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt.
– Det pratas främst om hållbara stadsdelar i samband med att man bygger nytt men det går att göra väldigt mycket även i befintliga områden. Många fastighetsägare är nog rädda för att det ska kosta för mycket. Mitt förslag är att man börjar i det lilla och skalar upp satsningarna steg för steg. Att satsa på hållbarhet lönar sig, slår hon fast. Hållbarhetsarbete gagnar helheten.
Goda och roliga exempel
I boken visar hon på en rad goda och roliga exempel från olika delar av landet och hur man kommer i gång. Inte sällan finns det outhyrda lokaler som kan nyttjas till något kreativt.
Bland exemplen finns det mesta från lokala cykelverkstäder (cykelkök), gemensamhetsodlingar, delningstjänster till olika typer av avfallslösningar och energieffektiviseringar.
Kompostbutiken
Vi får bland annat möta Leif Strand som driver Kompostbutiken i Majorna tillsammans med Familjebostäder i Göteborg.
Hos honom lämnar de cirka 2 000 hushållen sitt matavfall till kompostering och får i gengäld tillbaka färdig jord att odla i. Sedan starten 2009 har drygt 400 ton matavfall tagits tillvara.
Fixoteket
I boken kan vi också läsa om Fixoteket i Rannebergen i Göteborg där de boende får lära sig sy och hjälp att laga sina trasiga prylar och om Augustenborgs dagvattenlösningar i Malmö som gör att stadsdelen klarar av att ta emot extremt stora regnmängder.
Lägg in i underhållsplanen
– Det finns hur mycket som helst att göra bara man vill. Genom att använda underhållsplanen som bas kan man passa på att göra olika hållbarhetssatsningar samtidigt som man gör underhållsåtgärder så behöver det inte bli så dyrt. Det är också viktigt att hållbarhetsarbetet är ett naturligt inslag i den löpande förvaltningen, och inte bara drivs som ett projekt som tar slut när det är över.
Text och foto: Hans Hellberg
hans.hellberg@forvaltarforum.se
Susannas manifest för hållbar stadsdelsutveckling
Susannas manifest för hållbar stadsdelsutveckling- Samverka och samskapa. Samverkan med andra fastighetsägare, boende, lokala aktörer och kommun är nödvändigt.
- Ta vara på lokala resurser och aktiviteter som redan pågår. Ingen mening att uppfinna hjulet på nytt.
- Tänk processer i stället för projekt.
- Var ödmjuk, det går inte att ändra allt.
- Häng med i den digitala utvecklingen
- Kombinera mjuka och hårda åtgärder – det kan behövas både brottsförebyggande arbete och gemensamhetsodlingar för att skapa trygghet och öka den sociala hållbarheten.
- Hållbar platsutveckling är nudging i sig självt. Bra cykelparkering, nära källsortering och god lokalservice knuffar stadsdelens invånare mot en mer hållbar livsstil. Stora parkeringsytor, tomma lokaler och skräpiga soprum knuffar åt ett annat håll.
- Tänk på resiliensen, våra städer behöver bli mer motståndskraftiga mot kriser. Här behövs system bortom de digitala samt helt nya sätt att se på matförsörjning och resurser. Klimatet är redan förändrat – den dag oljan sinar förändras allt ännu mer.
- Hållbar stadsdelsutveckling kan kosta i början men det är en investering som lönar sig på sikt, såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt.
