Att uppnå god luftkvalitet inomhus med frånluft är omöjligt i täta byggnader. Det skriver Lennart Asteberg, ordföranden i Svenska Kyltekniska Föreningen.
I en artikel i Förvaltarforum säger Jonn Are Myhren, docent i byggteknik, att frånluft är ett bättre ventilationssystem än FTX vid renovering. Som vanligt så är utgångspunkten energiekonomisk.
Beroende på de nya viktvärdena för olika energibärare missgynnas elförbrukande utrustning och fjärrvärmeförbrukande gynnas. Det kan då bli bättre att behålla utrustning som i och för sig förbrukar mer energi men förbrukar energi av rätt sort.
Låt oss börja med varför vi överhuvudtaget har ventilation.
Vi har ventilation för att få en bra luftkvalité inomhus.
Att uppnå en god luftkvalité inomhus blir allt svårare när husets klimatskal ska bli tätare för att uppnå en lägre energiförbrukning. Att göra det med endast frånluft är omöjligt i praktiken.
Problemet med frånluft
Med frånluft vet man var luften lämnar byggnaden, men man vet inte var den kommer in i huset. Luften kommer in där det är lättast, det vill säga med minsta tryckfall.
Tar man ut frånluften från toaletten så är det inte alls säkert att friskluften tas in i sovrummet, utan den kanske kommer in från grannen eller trapphuset. Det är omöjligt att veta. Vi vet alltså inte något om luftombytet i de rum som är viktigast att ventilera.
Det publicerades en vetenskaplig undersökning härom året som slog fast just detta. (”Jämförelse mellan FX och FTX system i flerbostadshus”, Svensk Ventilation)
Komfort, föroreningar och kyla
Det finns också krav på termisk komfort i dagens byggregler och det finns inga möjligheter att uppfylla dessa om man tar in kall uteluft genom ett hål i väggen.
Ett tredje skäl är att luft som tas in lågt i en stadsmiljö är smutsigare än luft som tas in högt upp. Med endast frånluft kommer luften att vara smutsigare inomhus på plan 1 än på plan 4.
Med tilluft finns också möjligheten till kyla sommartid. I kombination med bergvärme dessutom med mycket låg energiförbrukning.
Primärenergitalen
Den enda energibäraren som produceras med ett koldioxidfritt bränsle, el från sol, vind och vatten har ett primärenergital på 1,8. Medan fjärrvärme som nästan alltid produceras med koldioxidutsläpp (undantaget fjärrvärme från värmepumpar) och som dessutom har stora förluster får ett primärenergital på 0,7. Hur tänkte man då?
Det beror på framgångsrik påverkan från en stark lobby (energiföretagen) och har inget med omsorg om klimatkrisen att göra. Det kommer att ändras när man inser att vi inte når våra klimatmål med den taktiken.
Fjärrvärme produceras i dag till stor del med sopförbränning och biobränsle. Sopförbränning kommer att bli dyrt när EU reglerna om återvinning av plast och papper träder i kraft 2025 och sedan skärps. Vad skall man elda då? Konservburkar? Priset på utsläppsrätter har också ökat vilket ytterligare försämrar ekonomin för sopförbränning.
El är oslagbart
Bioråvaran kommer att behövas för att göra bränsle till flyg och tung trafik vilket gör att priset på den råvaran kommer att stiga.
Vi behöver en energibärare med låga förluster. Fjärrvärmens förluster är nära nog konstanta oavsett om vi transporterar någon energi eller ej. Framtidens byggnader kommer att förbruka mycket lite energi under halva året och att då försörja dessa med fjärrvärme betyder att en stor del av energin går förlorad genom förluster.
I en framtid blir det viktigt att använda rätt energibärare och då är el oslagbart. Vi har i dag ett mycket stort elöverskott som dessutom växer, vilket också visar sig i att elpriset mer än halverats senaste året. Utnyttja det till att modernisera energisystemet i våra byggnader istället för att klamra sig kvar i ett gammalt system med höga koldioxidutsläpp och en osäker framtid.
Lennart Asteberg, Ordförande i Svenska Kyltekniska Föreningen