Många offentliga konstverk är sprungna ur ett slags medborgardialoger. Dialogen syftar just till att öka gemenskap och det lokala engagemanget, skriver Linda Strind.
Ingen av oss har kunnat undgå hållbarhetsdebatten som pågår. Jag tillhör dem som känner stor tacksamhet för det Greta Thunberg har åstadkommit och jag håller också med henne om att det egentligen är vi vuxna människor som borde hålla i taktpinnen.
Jag vet att det bland er läsare finns många som tycker som jag. Men jag vet också att ni är många där ute som vill förändra, utan att veta hur ni ska göra eller var ni ska börja någonstans.
Mjuka frågor i fyrkantig bransch
Särskilt svårt kan det kännas att arbeta med social hållbarhet. Detta sannolikt för att begreppet handlar om mjuka frågor i vår annars rätt fyrkantiga bransch.
Ett tips kan vara att sätta investeringen för aktiviteter kopplade till exempelvis välbefinnande och individens behov i paritet till minskade kostnader för skadegörelse och slitage. Den minskade skadegörelsen och slitaget kommer som ett brev på posten när hyresgäster känner engagemang och stolthet för ett område.
En annan bra idé är att identifiera sambandet mellan boendes involvering och en lägre hyresgästomsättning.
Vad i området är viktigt?
Det är utifrån ovanstående resonemang det blir intressant att diskutera konst. Många offentliga konstverk är sprungna ur ett slags medborgardialoger. Dialogen syftar just till att öka gemenskap och det lokala engagemanget.
Genom att använda sig av en fristående konstnär vid renovering, komplettering eller nybyggnad av ett område kan vi som fastighetsägare lära oss att förstå både historiska och kulturella inslag i våra fastigheter. Vi tvingas också frångå våra vanliga sätt att arbeta på.
Men framförallt får vi genom konstnärens ögon en annan inblick i vad i området som är viktigt för de som vistas där regelbundet.
Foto: Robin Hayes, Statens konstråd.
Hållbart och lönsamt
Inom regeringssatsningen Konst händer genomfördes 15 olika projekt av Statens konstråd tillsammans med organisationer, företag och privatpersoner i Sverige.
Exempel härifrån visar tydligt just på hur socialt hållbart och långsiktigt lönsamt det kan vara att ta hjälp av konstnärliga processer vid utveckling eller underhåll av ett bostadsområde.
I Tynnered i Göteborg hjälpte Konst händer till att omvandla en negativ spiral av otrygghet, skadegörelse och kriminalitet i närheten av en fritidsgård (Tyrolen) till ett positivt samverkansklimat mellan ungdomarna på platsen, kommunen och inblandade fastighetsägare.
Foto: Robin Hayes, Statens konstråd.
Permanent ljuskonstverk
Det visuella resultatet av processen i Tynnered blev ett 45 meter långt permanent ljuskonstverk, Ljuslinje för Tyrolen av konstnären Alexandra Stratimirovic, och en gestaltning av den 500 meter långa vägen mellan fritidsgården och närmaste spårvagnshållplatsen.
Men det verkliga resultatet ur ett samhällsperspektiv, är ett tryggt bostadsområde, god orienterbarhet mellan kommunala färdmedel och fritidsgården, en etablerad dialog mellan de unga i kommunen och beslutsfattare samt en levande och upprustad fritidsgård där mycket av arbetsinsatserna genomförs av de unga själva.
Slutligen har projektet nominerats som en fallstudie inom Göteborgs stad för att möjliggöra Skapandet av hälsofrämjande och hållbara miljöer vilket är ett delmål inom Agenda 2030.
Låter detta intressant, se vidare på Statens konstråds hemsida och kom ihåg: ” Ingen av oss kan göra allt, men alla kan vi göra något.”
Linda Strind
Linda Strind är civilingenjör med snart 20 års erfarenhet av fastighetsbranschen i både privat och offentlig sektor. I sitt arbete tar Linda avstamp i fastighetsfrågor på en strategisk nivå, alltid med långsiktig hållbarhet i fokus. Hon agerar idag rådgivare och konsult genom ett eget bolag, där hon i ett av sina uppdrag har samarbetat med Statens Konstråd.
