Foto: John Sandlund
Einar Mattssons koncernchef, Stefan Ränk, har belönats för sitt engagemang inom fastighetsrelaterad forskning på KTH. Här berättar han om fastighetsbolagens betydelse för forskningen och vad Live-In Lab och Dig-IT Lab kan ge tillbaka till branschen.
När KTH Campus fyllde 100 år, 2017, satsade man på att bygga 1 000 nya studentbostäder. Fastighetsbolaget Einar Mattsson bidrog med drygt 300 lägenheter och i samband med utformningen av husen uppkom diskussionen med forskare på KTH om att låta bolagets fastigheter utgöra en forskningsplattform.
Det resulterade i att Einar Mattsson riktade en donation till KTH och fyllde husen med teknik för att kunna göra mätningar i de 300 lägenheterna. Bolaget upplät hyresfritt en lokal på ett våningsplan, där KTH Live-in Lab kunde bedriva forskning med studenter som under kortare perioder bor i den delen.
Bedriver forskning på de boende
Våningen ovanför den separata undercentralen, med de tekniska installationerna, består av fyra till sex bostäder som forskarna bygger om och hyr ut till studenter under några månader, med förbehållet att de boendes data ingår i forskningen.
– Det handlar inte bara om att stämma av tekniska installationer utan även notera mänskligt beteende för att utmana våra byggnormer. De har lyckats få undantag från krav och bygglovsregler vilket gör att KTH Live-in Lab löpande kan utforma bostäderna som de vill, säger Stefan Ränk, koncernchef på Einar Mattsson.
Solceller och batterirum
Stefan Ränk var redan innan 2017 engagerad i KTH genom att delta i rektorns insamlingskommitté. När Einar Mattssons tidigare medarbetare Jonas Anund-Vogel, som tillika är forskare på KTH, kom med idén till en forskningsbädd nappade Stefan Ränk och tog beslut om att fastighetsbolaget skulle kliva in i projektet Live-In Lab. Man gjorde också den första donationen som banade väg för bland andra Vinnova att kliva in.
Han berättar att den teknik som initialt fyllde husen har utvecklats över tid. Man började med att lägga solceller på tak för att det skulle bli ett ”nollenergihus”. Det var dock svårt att få kalkylerna att gå ihop, men ett forskningsprojekt med batterilagring dök upp.
– Vi inredde ett batterirum i ett av husen och där står ett 4-tons litiumbatteri. Vi, Northvolt och Energiforsk forskar nu på bästa samspelet mellan solceller, värmeväxling och energilagring.
Dig-IT Lab kommer till
Det har varit stort intresse för att utnyttja Live-in Lab som forskningsplattform och hittills har 60 forskningsprojekt bedrivits där, med en budget på en halv miljard kronor, enligt Stefan Ränk.
Det har också lockat fler och nya aktörer; Castellum, Vasakronan, Schneider Electric och Bengt Dahlgren är några. I och med att fastighetsbranschen går mot ökad digitalisering väcktes också intresset för en renodlad digital testbädd. Därför skapades, i samarbete med Vinnova, ett motsvarande labb med digitalt fokus under 2023. Det blev Dig-IT Lab.
Digitala testbäddar finns nu i Einar Mattssons hus likväl som i Castellums, Vasakronans och Akademiska hus, och inte bara vid KTH i Stockholm. Bäddarna finns på nio olika lärosäten, däribland Tekniska högskolan i Grenoble, Frankrike.
Vad får man ut av forskningen?
Så, vad får fastighetsbolag ut av att vara med i dessa forskningsprojekt? Stefan Ränk säger att man får möjlighet att ”ligga väldigt nära forskningen”. I den fysiska världen, till skillnad mot den digitala, är fastigheter långsiktiga investeringar som ska stå länge, helst i generationer. Han jämför svårigheterna med att bygga in saker i fastigheter, som sedan måste bytas ut, med att byta ut centrala system som hjärta och blodsystem på en människa och sedan hålla tummarna för att den nya idén fungerar. Det blir för riskfyllt.
– Det är svårt att vara experimentell i branschens affärsmodell. Forskningsmiljön är väldigt bra för den akademiska metoden går ju ut på att stresstesta teorier och se vad som inte fungerar, det ingår i läroprocessen.
Uppmärksammad av KTH
Stefan Ränk blev nyligen uppmärksammad av KTH, för sitt engagemang inom Live-In Lab. Utöver en medalj får han också rikta en halv miljon kronor av KTH:s medel till ett forskningsprojekt. Han har valt forskning om hur AI kan förbättra planering av underhåll i befintliga byggnader, så att renovering eller utbyte av material görs vid rätt tidpunkt, i rätt omfattning och till rätt kostnad.
– För att AI ska fungera behöver den fiska upp data att arbeta med. Det digitala har så här långt mest riktat in sig på nya fastigheter, där data finns lagrat från början. Men hur ska algoritmerna arbeta för att hitta data i befintliga byggnationer? Helt enkelt, hur kan AI hitta underlag för att drifta och underhålla den redan byggda miljön effektivt? Jag vill att man utmanar de tankarna, säger Stefan Ränk.
Vad tänker du att forskningen ska komma fram till?
– Förhoppningen är ju att när det finns en modell, så ska det vara svårt att förklara bort varför man inte gör saker. Det ska finnas svart på vitt vad du behöver göra, vid vilken tidpunkt, i vilken omfattning och till vilket pris. Och det ska inte bara gälla bostadsfastigheter utan förhoppningsvis all befintlig infrastruktur; som vägar, järnvägar, broar och flygplatser.
Och vad hoppas man att Dig-IT Lab ska åstadkomma?
– Vi hoppas att det skapar större förståelse för digitaliseringens möjligheter och begränsningar och att vi utvecklar branschstandarder. Det handlar om vad man använder för etikettering, hur man flaggar och systematiserar saker och ting så att det görs på enhetligt sätt.
Vad är målet?
– Att få till en mer hållbar produktion, projektering och förvaltning av fastigheter. Att med hjälp av digitaliseringen minska det byggda beståndets miljöpåverkan och göra det mer resurseffektivt, dels utifrån drift, dels utifrån underhållsperspektivet, säger Stefan Ränk och avslutar:
– Det ska bli enklare att ta fram digitala tvillingar och då ska det finnas en standard eller nomenklatur för det. Det, i sin tur, kommer att skapa förutsättningar för open source och generera en massa affärsmodeller som vi inte vet vilka de är idag. Entreprenörer på techsidan kommer att kasta sig över detta för att komma fram med nya spännande idéer och lösningar.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
