Foto: Fredrik Persson
Akademiska hus deltar i ett projekt med en experimentbostad för så kallad co-living. Delat boende ger lägre klimatavtryck och samtidigt större levnadsyta, visar studier. Forskningen kommer att påverka Akademiska Hus framtida studentbostäder.
KTH Live-In Lab är en 100 kvadratmeter stor plattform för bostadsexperiment mitt på KTH:s campus i Stockholm. Här har forskning inom framtidens boende pågått i snart 5 år.
Nu har helt ny typ av lägenhet byggts.
Utformningen baseras på omfattande intervjuer och arbetsseminarier med studenter, och är en helt ny typ av gemensamt studentboende, specialritad för ändamålet.
– Delningsboende är ett väldigt bra sätt att bo, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men det finns hinder i normer, byggregler och tradition som gör att man hellre bygger ettor. Det vill vi ändra på, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för Co-kitchen, som projektet har döpts till eftersom delning på just kök kan ge stora resurs- och energiminskningar.
Akademiska Hus ska bygga boende för 5 700
Projektet Co-kitchen görs i samverkan med Akademiska Hus, som har som mål att i egen regi bygga boenden för 5 700 studenter och forskare runt om i landet.
Forskningen inom Co-kitchen kommer att ligga till grund för Akademiska Hus framtida studentbostäder.
– Genom samverkansprojekt som Co-kitchen vill vi lära oss mer om hur vi ska utveckla våra campusnära och innovativa studentbostäder på bästa sätt och där det delade boendet står i fokus. Med utgångspunkt i användarnas behov kan studier av dessa miljöer generera fördelar för den enskilde personen och hållbart samhällsbygge i en större skala som sparar på jordens resurser, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.
Från enrummare till co-living
Projektet har pågått i två år och i denna co-living lägenhet.
Experimentbostaden har utvecklats och enrumslägenheter har byggts om, i två omgångar och med tre olika planlösningar.
Forskarna ska nu undersöka hur boendet fungerar i praktiken, hur man disponerar bostaden, både privata rum och gemensamhetsytor. Det finns olika zoner för att innevånarna ska kunna välja avskildhet eller att vara social.
Hur mycket el och varmvatten som går åt i lägenheten jämfört mot tidigare enrumslägenheter ska också studeras.
Färre kök minskar energiförbrukning
Kökets utformning och användning har stor inverkan på bostadsbyggandets och bostadens energi- och resursförbrukning. Här testas nytänkande lösningar som tar hänsyn till flera användare i köket.
– De byggnormer som finns idag är utformade för ett hushåll per lägenhet. Köksstandarden bygger fortfarande på att en person lagar mat till en hel familj. I co-living behöver köket kunna fungera för att flera singelhushåll lagar olika mat samtidigt, säger Sara Ilstedt.
8 egna kvadratmeter
En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på cirka 20–25 kvadratmeter. I den här delningsbostaden kan varje student disponera 8 kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor, och det på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter.
Det blir möjligt genom att ta bort korridorer, slå ihop kök och utnyttja byggd ytan med effektivt.
Genom co-living kan fler personer bo i ett hus vilket ger stora klimatbesparingar per boende. Dessutom undersöker forskarna hur vardagsrutiner som är hållbara kan etableras, som till exempel återvinning och delande.
När forskarna har gjort klimatanalyser och skalat upp några olika co-living till ett våningsplan minskade klimatpåverkan per person med 31 procent i genomsnitt, jämfört med enrumslägenheter. Detta samtidigt som de boendes levnadsyta nästan tredubblats.
redaktionen@forvaltarforum.se
Co-kitchen
I projektet Co-kitchen ingår förutom KTH och Akademiska Hus även arkitektkontoret Theory Into Practice samt tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Projektet har möjliggjorts tack vare forskningsinfrastrukturen i KTH Live-In Lab.
