Foto t v: Adobe Stock
AI skapar möjligheter för att förbättra fastigheters prestanda. Men innan man satsar, se till att ha ett bra grundsystem och se över utrustningen. Bästa lösningen behöver inte betyda att befintliga komponenter byts ut, anser Tomas Limmert på Sweco.
Tomas Limmert är gruppchef inom fastighetsautomation på Sweco och han berättar att främst hårdvara har tagit stora kliv framåt de senaste åren. Men oavsett hur ny hårdvara man installerar måste grundläggande komponenter fungera felfritt.
– Att säga “fräls min fastighet med den senaste AI-tekniken” tror jag inte riktigt på. Man måste först bottna sin fastighet och se hur den ser ut. Jag har noterat att marknaden kanske tror att man kan lösa alla problem med artificiell intelligens, men man måste först kolla på befintlig utrustning. Det hjälper inte att lägga till en AI-lösning om förutsättningarna för det inte finns, säger Tomas Limmert på Sweco.
Lockande att investera
Energieffektivisering, data och kostnadseffektivisering. Anledningen till att investera i och satsa på nya fastighetslösningar är flera. Dessutom kan det vara svårt att inte hoppa på tåget om den ekonomiska kalkylen vittnar om en snabb avbetalning.
– Vi har fått massor med nya begrepp som AI och proptech, men i grunden är det bara nya namn på sådant vi redan har gjort ett tag. Tar vi AI och insamling av data så har vi gjort det i 15 år, redan då använde vi SMHI-data för att styra fastigheter, säger Tomas Limmert.
Ekonomin styr
Men att byta ut, exempelvis en fullt fungerande pump, bara för att det resulterar i en något mer automatiserad fastighet är inte att föredra, menar Tomas, och förtydligar att det fortfarande måste finnas bra incitament för fastighetsägaren.
– Det finns många gamla fastigheter idag som fortfarande fungerar bra. Det är inte så att fastighetsägare vill uppgradera i onödan, det finns inte något värde i att alltid ha det senaste installerat i fastigheten om det inte finns en ekonomi i det.
Tydliga eller tvingande incitament
Samtidigt lyfter han fram exempel där fastighetsägaren mer eller mindre blir tvingad till att investera i nya komponenter och lösningar. EU-direktiv för energieffektivisering är ett sådant, menar han.
– Där finns ett tydligt incitament till att faktiskt göra något, och då kan det vara så att man behöver byta ut installationer och komponenter som fortfarande fungerar. Men i övrigt ser jag ingen risk i att tekniken springer från befintlig utrustning, säger han och fortsätter:
– Då måste vi fundera på vad det är som styr fastighetsägarnas vilja att göra en förändring. I dag byter man en pump när den går sönder. Det är marknaden som styr tekniken, och även viljan att göra något. Så länge fastighetsägaren får ut sin hyra, och har en fungerande fastighet, finns det nog ingen affär och därav inte heller risken för att fullt fungerande utrustning byts ut.
Komponenter som pensioneras i förtid
Huruvida fastighetskomponenter riskerar att pensioneras i förtid, på grund av en snabbare teknologisk utveckling, ställer sig Tomas dock tveksamt till.
– Det är en väldigt intressant diskussion. Den tekniska kravställningen ska trots allt lira med befintliga installationer och komponenter, så att man får en likformighet i fastigheten.
Han menar att många befintliga komponenter möter dagens behov för exempelvis insamling av data och effektivisering av fastighetssystemet. Givare, mätare och andra komponenter sitter redan på plats. Det handlar mer om att fånga upp och styra data i rätt riktning – som sedan går att använda för nya system.
Finns det andra situationer där det blir svårt att använda befintliga komponenter?
– Tidigare så fanns det slutna system, och utbudet var inte detsamma. Det fanns leverantörer med egna typer av språk på styrsystem. Det vill säga stängda API:er eller låsta system. Man kanske sitter med ett specifikt protokoll från en gammal leverantör som inte längre finns. Då måste du nog byta ut allt.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
