Framtidens återvinningssystem för vatten redan här

Vattensparande innovationer utvecklas i snabb takt; renat dagvatten till tvätt och toa, urinseparerande toaletter och renat gråvatten till dusch och handfat. Flera lösningar är i bruk, men fastighetsbranschen behöver göra en mental förändringsresa.

– Det är inte rimligt att vi använder dricksvatten till allt, som att spola toaletter. Vi behöver titta på andra lösningar för att återanvända vårt vatten.

Therese Jephson, Rewaise

Det säger Therese Jephson, projektledare för Rewaise på uppdrag av VA Syd och Sweden Water Research. Rewaise är ett internationellt EU-projekt för innovation, med målet att hitta smarta vattenlösningar som minskar användningen av dricksvatten.

I den svenska delen av projektet har man tagit fram en lösning som nu är i drift i flerfamiljsboendet Röda Oasen i Malmö. Där används renat dagvatten från det kommunala ledningsnätet till tvätt och toalettspolning. Ett membran renar vattnet som blir fritt från bakterier och partiklar, och tekniken sparar 475 000 liter dricksvatten på ett år. Eftersom vattenanvändningen från toalettspolning och tvätt är svår att uppskatta, kommer man att mäta förbrukning på lägenhetsnivå.

– Det här projektet hade aldrig gått att göra utan ett samarbete mellan fastighetsägare, forskare, VA-bolag och kommunen. Vi måste jobba tillsammans för att lösa vattenfrågan.

Helautomatiserad teknik
Rewaise har gjort noggrann research och tagit del av de lösningar som Castellum, Junehem och Vasakronan har. Therese Jephson konstaterar att det är väldigt smart att återvinna regnvatten, men att det också behövs flera olika lösningar eftersom regnvatten inte alltid räcker till.

– Att som i Röda Oasen leda dagvatten in från kommunala ledningsnätet är en innovation i sig, för det kräver att vi tittar på konceptet på ett annat sätt än när regnvatten samlas på den egna fastigheten.

Hon beskriver hur dagvattenmagasinet rymmer 70 000 liter och tekniken för att pumpa och rena vattnet inne i fastigheten är helautomatiserad för att man inte ska behöva drifta så ofta.

– Lagringen av renat vatten i fastigheten är 500 liter. När man spolar inne i fastigheten sätter maskineriet igång och reningstekniken används bara när det finns behov av att rena mer vattnet.

Betydligt dyrare vattentaxa i framtiden
Branschorganisationen Svenskt Vatten spår att vattentaxan kan bli fyra gånger så dyr inom 20 år. Och det finns ett jättestort intresse för hållbarhet och resiliens i fastighetsbranschen, menar Therese Jephson.

– Samtidigt är ju frågan också hur man ska hantera balansen mellan samhällsekonomisk vinst och investeringskostnader för olika vattenreningssystem med dubbla rördragningar. Men i takt med att fler och fler använder sig av den här typen av teknik kommer den ju att bli billigare. Och den är nödvändig i framtiden.

Flera vinster med urinsorterande toaletter
Det finns också ett stort behov av sanitära produkter som bättre kan ta tillvara näringsämnen. Urinsorterande toaletter minskar radikalt mängden vätska som behöver renas i reningsverket, samtidigt som näringsämnen i urinen kan användas för exempelvis jordbruk.

Rewaise samarbetar med SLU i Uppsala för att prova ett urinsorterande och urintorkande system genom tre prototyper som ska installeras och utvärderas. Även Peab planerar att installera 20 sådana toaletter i en kontorsbyggnad i Lund.

– Syftet är att hitta och vidareutveckla ett system som minskar klimatpåverkan men också riskerna med att använda konstgödsel, säger Therese Jephson.

Patentsökt cirkulär lösning för gråvatten

Per Ericson, Graytec

Gråvatten är en annan outnyttjad resurs. Göteborgsföretaget Graytec AB har tillsammans med Chalmers och HSB Living Lab utvecklat flera innovativa lösningar att återvinna gråvatten. En sådan lösning är i bruk hos kommunala Junehem i Jönköping, där man i elva nybyggda fastigheter återvinner vatten från dusch och handfat för att spola i toaletterna.

– Där använder man en extra rörledning för att separera bort gråvatten från badkar, duschar och handfat innan det renas till dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets kvalitetskrav. Sedan returnerar man tillbaka det varma renade vattnet till samma duschar, badkar och handfat för direkt återvinning, äger grundaren av Graytec, Per Ericson.

Investeringen betalar sig inom fyra år
I existerande byggnader är det alldeles för dyrt att införa ett sådant cirkulärt system, men vid nybyggnation har KTH och Chalmers räknat ut att återbäringen för investeringen är mindre än fyra år bara på energibesparingen, eftersom det är varmvatten man återanvänder, menar Per Ericson:

– Gör man det fullt ut i flerfamiljshus har man 91 procent varmvattenbesparing och 55 procent i energibesparing. Men VA-branschen är konservativ och det är en mental förändringsresa man behöver göra. Till exempel borde man vid nybyggnation separera rören från badrum och koppla ihop det med svartvattenröret innan det går ut ur fastigheten. Då är man åtminstone förberedd för framtiden, där jag är övertygad om att cirkulära lösningar kommer att bli standard.

Hur man ska hantera VA-taxan
Enligt Therese Jephson finns det en annan viktig aspekt när det gäller återvinning av vatten, och det är VA-taxan. Den är ju baserad på hur mycket vatten som exempelvis fastighetsbolag köper av kommunen.

– Det är en intressant diskussion knuten till vad som blir mest samhällsekonomiskt hållbart i längden. Där är vi inte i mål ännu utan behöver fundera vidare, avslutar hon.

Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@fovaltarforum.se